Djinge sedd i Storkyrkan och religiös på gamla dar, tro?
KONSERTEN I STORKYRKAN var en speciell tillställning. Innan konserten började var det lite rörigt utanför kyrkan. Folk ropade “en grupp galna judar” och att de “skulle skita på oss”. Nån verkade vara ordningsvakt och ropade att här ska det inte vara nån ”sionistpropaganda”.
När man kom in fanns det massor av trycksaker på ett bord. En från 2003 av Mia Gröndahl.
Om unga palestinier och deras traumatiska upplevelser av förhör och fängelse. Om onda och brutala israeler och rädda och i stort sett oskyldiga palestinska barn.
Det var mycket sång och vacker musik. Och en massa prat av en Rädda Barnenordförande. Hon var kort. Men prästen och särskilt en politiker blev väldigt långa.
Nån viskade i örat: "Där sitter Djinge." Han ska vara nån väldigt bra bloggare och mycket vänster. Trött nickade jag och låtsades tacksam. Informatören fortsatte att viska om nån djinge-blogg jag skulle kolla. För där skulle jag kunna kolla om det var han som satt där borta i bänken.
Jag blev så trött på allt prat, så jag gick ut. Och hamnade i en annan kyrka, Klara. Där var det lugnt och skönt.
Satt längst fram vid dopfunten och tittade på ett kyrkfönster som var så fint i gatubelysningen utifrån. Somnade till. Vaknade av att nån frågade om jag behövde nåt. Sa att jag satt och kollade på kyrkfönstret och frågade om jag fick ta en bild.
Undras om han Djinge gått och blivit religiös på gamla dar... Han satt ju i Storkyrkan. Och som han lyssnade på prästen. Och den där politikern verkade han gilla. När jag gick till Klara la jag märke till att han nickade och nickade åt det som sas. Ja, det är nog en hedervärd gammal kämpe, den där Djinge. Säkert gav han också mycket kollekt till de stackars fängslade palestinska barnen.
Technorati tags:
islam
sharia
islamisering
antisemitism
jihadism -- Läs även andra intressanta bloggar om: islam, sharia, islamisering, antisemitism, jihadism ::
När man kom in fanns det massor av trycksaker på ett bord. En från 2003 av Mia Gröndahl. Om unga palestinier och deras traumatiska upplevelser av förhör och fängelse. Om onda och brutala israeler och rädda och i stort sett oskyldiga palestinska barn.
Det var mycket sång och vacker musik. Och en massa prat av en Rädda Barnenordförande. Hon var kort. Men prästen och särskilt en politiker blev väldigt långa.
Nån viskade i örat: "Där sitter Djinge." Han ska vara nån väldigt bra bloggare och mycket vänster. Trött nickade jag och låtsades tacksam. Informatören fortsatte att viska om nån djinge-blogg jag skulle kolla. För där skulle jag kunna kolla om det var han som satt där borta i bänken.
Jag blev så trött på allt prat, så jag gick ut. Och hamnade i en annan kyrka, Klara. Där var det lugnt och skönt. Satt längst fram vid dopfunten och tittade på ett kyrkfönster som var så fint i gatubelysningen utifrån. Somnade till. Vaknade av att nån frågade om jag behövde nåt. Sa att jag satt och kollade på kyrkfönstret och frågade om jag fick ta en bild.
Undras om han Djinge gått och blivit religiös på gamla dar... Han satt ju i Storkyrkan. Och som han lyssnade på prästen. Och den där politikern verkade han gilla. När jag gick till Klara la jag märke till att han nickade och nickade åt det som sas. Ja, det är nog en hedervärd gammal kämpe, den där Djinge. Säkert gav han också mycket kollekt till de stackars fängslade palestinska barnen.
Technorati tags:
Kommentarer
blog comments powered by Disqus
Trackback
