Kanaans tungomål - Språkförståelse och utmaning
Hur talar vi? Vilka ord använder vi? I våra kristna gemenskaper och bland våra icke-kristna vänner? Varför har vi så svårt att släppa vårt Kanaans tungomål och tala med bönder på bönders vis? Har vi inget språk utanför det fromma språket?
Jesus talade med folket sin omgivning med ord och begrepp som de kunde associera till. Herdar och fiskar och sädeskorn och sånt. Fäder och barn och mat och, faktiskt också, Guds rike.
UTMANINGEN i hennes text har en dignitet som vi måste ta på allvar. Jesus kunde med Karlfeldt kommunicera både på fiskarnas enkla vardagsspråk och på rabbinernas lärda språk.
M E R A K A N A A N S
T U N G O M Å L
När vi debatterar migrationspolitik påminns vi inte sällan om vikten för invandrare att lära sig svenska språket. Det är A och O för att integreras och komma in i samhället och för att få jobb.
När vi ser Ishockey VM från Kanada som inleds idag, så är det likaså A & O att veta vad t.ex. följande begrepp betyder: Backchecking, Charging, Dragskott, Forechecking, Hakning, Icing, Matchstraff, Screena och Överlämning.
När vi bloggar och kommunicerar på Internet behöver vi veta vad t.ex. följande begrepp står för: BOT, Filserver, HTML, HTTP, IP, JPEG, Modem, POP, URL, Web-läsare och ZIP.
När vi skriver och läser svenska behöver vi utöka vårt ordförråd för att bättre förstå vår omvärld. Vad vi tyvärr kan konstatera är att vi är mitt inne i samhällelig fördumningsprocess. Exempel: Postkodmiljonärens frågor på TV 4 som ger 1000-tals kronor för rätt svar har ofta en pinsamt låg svårighetsgrad.
När det gäller vår tro och vår kristna vokabulär är det också så att vi behöver ett ordförråd som är specifikt för trons område. Vi behöver med andra ord också Kanaans tungomål. Vi behöver - förutom Sigrid Lundqvists synpunkter - också ett Kanaans tungomål med utökat ordförråd och vidgad förståelse av trons och Bibelns budskap med dess evangelium.
Fredrik Sidenvall skriver i Kyrka & Folk om Kanaans tungomål, språket för tro och bön, vilket drabbats av självcensur. Artikeln är en pärla!
Som en språklig minoritet hotas vi av en utarmad kultur om vi tappar orden för verkligheter som vi inte längre kan nämna.
Han ger några riktigt intressanta exempel i Framtidshopp i vinterlandet
R E F L E K T I O N Vi behöver - som Sigrid Lundqvist påpekat - förenkla och översätta Kanaans tungomål i mötet med dem som inte är hemma i vårt språk. Kanske också i viss mån internt bland Guds folk i vissa avseenden (t.ex. alla dogmatikens och teologins skilda begrepp och termer)
Å andra sidan behöver vi också fördjupa våra kunskaper och färdigheter i Kanaans tungomål för att undvika den fördumningsprocess som vi ser i samhället i stort; den processen kan också sedan decennier skönjas i kristenheten.
Technorati tags:
Suveränt! Fredrik Sidenvalls artikel är verkligen en pärla. Vi behöver kunna båda språken. Vi tillhör två länder. Vi får inte tappa bort vårt hemlands språk men vi behöver kunna tala med invånarna i det andra landet på det andra språket. Om bilden tillåts.
Och när någon vill vara med i minoritetens land måste vi sakta men säkert lära ut det nya språket till dem.
Vi får alltså inte tappa bort Kanaans tungomål. Men tala det på ett vist sätt. Vi får inte glömma att ett folks sista och starkaste sammanhållning sitter i språket. Glömmer vi språket förlorar vi vår tillhörighet.
