MXp - Kristenheten och Olivträdet

Kristenheten och Olivträdet

JUDISK-KRISTNA RÖTTER är temat vi fortsätter att fundera kring. Det inleddes med posten Rom eller Jerusalem... som tog ansats i en undervisning om "De rätta fäderna" av LARS ENARSON. Fortsatte med via ett Rundbrev (mars 2008) från GÖRAN LARSSON om Lagen och Livet i judisk-kristna relationer.

ISRAEL I FRÄLSNINGSHISTORIEN är titeln på en längre artikel om den judisk-kristna samhörigheten. Författare är professor PETER BEYERHAUS, som jan. 2006 gav MXp tillstånd att publicera artikeln ,,Israel in der Heilsgeschichte" i Tidskriften Diakrisis Nr 3 år 2000.

Artikeln av Peter Beyerhaus är seriens tredje bloggpost i ämnet och den är uppdelad i två delar: Israel i frälsningshistorien - del 1 och del 2

SERIENS FORTSÄTTNING Efter de första perspektiven från Den hebreiska rörelsen, Göran Larsson, Peter Beyerhaus kommer vi i efterföljande bloggposter att se bl.a. med Katolska kyrkans och den Messianska rörelsens ögon.

R E F L E K T I O N Guds ord undervisar om olivträdet (Rom 11:17-22) med dess rötter i Abraham, en fader för många folk (Gen. 17:4-7), från vilken alla släkten på jorden ska bli välsignade (Gen. 12:3). Troende hednafolk inympas med troende judar skriver Paulus.

År 57 skriver Paulus till de kristna i Rom. Den första tidens glädje över hur messiastroende judar är den första tidens kyrka har nu förbytts i nöden över hur judafolket tycks förhärdat inför evangelium. Paulus skriver de berömda kapitlen 9-11 och frågar:

- Har då Gud förskjutit sitt folk? Nej visst inte! Också jag är ju en israelit, av Abrahams säd och Benjamins stam. Gud har inte förskjutit sitt folk, det som han utvalde. (Rom 11:1-2)

Inom loppet av 25 år har vi sett en utveckling av kyrkan från att först domineras av messiastroende judar till det att hednakristna kom att utgöra huvudparten av de nykristnade! Inom loppet av 25 år har situationen förändrats från pingstens första tid till frågorna om vilken plats judarna egentligen har i frälsningshistorien! - Den korta tidsrymden om 25 år är bara i sig ett varnande och utmanande memento till kristenheten av idag!