Synd att vi inte möttes i Auschwitz 1942
SYND att vi inte möttes i Auschwitz 1942. . . Det var ett normalt skämt i Sveriges Radio år 2002. Ett radioprogram med följande telefonsamtal spelades upp:
- Hello, is it possible to speak to Ariel Sharon?
- What?
- Is it possible to talk to Ariel Sharon?
- No.
- OK. Can you please take a message?
- Yes, of course.
- OK. I am sorry that we didn´t meet in Auschwitz in 1942. Best wishes.
- Yes.
- Der Weisse Engel.
- Best wishes from Weisse Engel.
- Vielen Dank. Auf Wiederhören. Tschüss.
RADIOPROGRAMMET
Sveriges Radio sände telefonsamtalet ovan i programmet "Pippirull", P3, 2002-02-06. Det anmäldes till Granskningsnämnden.
BESLUT SB 346/02
2002-05-29 Dnr: 99/02, 314/02-30
SAKEN
"Pippirull", P3, 2002-02-06, inslag med en busringning till Israels premiärminister; fråga om radions särskilda genomslagskraft
Två anmälningar
Det aktuella inslaget inleddes med att programledaren sade följande: "I år är det 20 år sedan Israels militär tillät en grupp libanesiska falangister att massakrera 800 försvarslösa människor till döds i de palestinska flyktinglägren Sabra och Chatila i Beirut. Israels dåvarande försvarsminister och nuvarande premiärminister Ariel Sharon hade kunnat förhindra slakten, det har en israelisk utredning konstaterat men Sharons skuld har aldrig prövats i domstol, dock tvingades han avgå som försvarsminister efteråt. Och i samband med Israels attacker mot Beirut 1982 så ringde en krypskytt till Ariel Sharon och berättade att han hade Yassir Arafat i kikarsiktet och frågade om han skulle trycka av. Men, Israel hade lovat USA att inte döda Arafat så det blev inget av med det. Och till den israeliska tidningen Maariv har Sharon nu sagt att han beklagar att han inte lät döda Yassir Arafat när han hade chansen."
Ett telefonsamtal spelades upp (se ovan!)Anmälarna anser att inslaget var kränkande mot personer av judiskt ursprung och att det utgjorde hets mot folkgrupp. En av anmälarna anser att inslaget även strider mot kravet på opartiskhet.
Sveriges Radio anser att inslaget inte strider mot bestämmelsen om hänsynstagande till radions särskilda genomslagskraft. Pippirull är ett satiriskt aktualitetsprogram för lyssnare i 20-årsåldern.
I programmet ironiserar man kring aktuella händelser och olika samhälleliga företeelser gisslas i en blandning av skämt och allvar. Formen växlar i snabba kast mellan reportage, sketcher, telefonsamtal m.m., och tonen är ofta ganska rå. Satiren är ju en genre som bygger på grova och drastiska effekter som naturligtvis kan verka stötande för en del människor. Inslaget vände sig inte mot det faktum att Sharon är jude eller mot det judiska folket, utan mot det uttalande som Sharon gjort. Det var ett meddelande till Sharon personligen. Det är ofrånkomligt att det finns lyssnare, särskilt de som inte tillhör den målgrupp programmet i första hand vänder sig till, som kan ha tagit illa vid sig. Innehållet i det anmälda inslaget är dock så absurt att man enligt Sveriges Radios mening inte kan ta det på allvar utan endast reflektera över Sharons uttalande, vilket vrids till och faller tillbaka på honom.
GRANSKNINGSNÄMNDENS BEDÖMNING
Granskningsnämnden prövar inte frågor om hets mot folkgrupp. Ärenden om yttrandefrihetsbrott handläggs av Justitiekanslern. Granskningsnämnden prövar anmälan mot tillämpliga bestämmelser i radio- och TV-lagen (1996:844) och i Sveriges Radios sändningstillstånd. Enligt 9 § i sändningstillståndet skall programföretaget ta hänsyn till radions särskilda genomslagskraft när det gäller programmens ämnen och utformning samt tiden för sändning av programmen.
Enligt förarbetena (prop. 1990/91:149 s. 142 och prop. 1995/96:160 s. 164) är bestämmelsen om mediets genomslagskraft även tillämplig när det gäller program eller inslag som är uppenbart kränkande mot ettdera könet eller mot människor med viss hudfärg, nationalitet och religion.
Det är enligt Granskningsnämndens uppfattning uppenbart att många lyssnare måste ha funnit det aktuella inslaget anstötligt och smaklöst. Enligt nämndens mening hade inslaget knappast getts en sådan utformning att satiren tydligt framgick. Anledning saknas dock att betvivla att inslaget var avsett som en satir i vilken udden riktades mot Sharons uttalande, och inte mot det judiska folket.
Med beaktande härav finner nämnden att inslaget inte strider mot bestämmelsen om hänsyn till radions särskilda genomslagskraft.
Detta beslut har fattats av Johan Munck, Ingrid Edström, Ella Niia, Sören
Thunell, Göran Schäder, Karin Nyberg Fleisher och Jan-Erik Lundström efter föredragning av Helena Söderman.
På Granskningsnämndens vägnar
Johan Munck
Helena Söderman
R E F L E K T I O N Det aktuella inslaget inleddes med att programledaren sade följande: "I år är det 20 år sedan Israels militär tillät en grupp libanesiska falangister att massakrera 800 försvarslösa människor till döds i de palestinska flyktinglägren Sabra och Chatila i Beirut. Israels dåvarande försvarsminister och nuvarande premiärminister Ariel Sharon hade kunnat förhindra slakten, det har en israelisk utredning konstaterat men Sharons skuld har aldrig prövats i domstol"
Hela inledningen i radioprogrammet är inte med sanningen överensstämmande, däremot överensstämmande med arabisk propaganda. Vi tar upp ämnet senare på denna blogg.
MERA: Fred i Mellanöstern - Technorati tags:
Kommentarer
blog comments powered by Disqus
Trackback
