Statsminister Reinfeldt väljer Hamas före Israel
LARS ADAKTUSSON skriver på dagens SvD-kolumn under rubriken 60-årsfirande som visar polariseringen:I DEN SVENSKA DEBATTEN behöver man inte vara hängiven supporter av den israeliska regeringens politik för att betraktas som pro-israelisk. Det räcker att ha ambitionen att låta båda sidor komma till tals i skildringen av konflikten mellan israeler och palestinier.
ADAKTUSSON berättar om hur han gör en SVT-rapport från Sderot november 2006.
På hemmaredaktionen och bland kolleger i andra medier möttes min rapportering av skepsis. Faktauppgifter ifrågasattes, diskussioner fördes om det är rätt att sända inslag som kan uppfattas som ett stöd för ockupationsmakten.
MEDIA och deras redaktioner i Sverige är uppenbarligen genomsyrade av den anti-israelism som ligger som ett filter i hela landets organisationskultur, vilket också är Adaktussons analys. FIENTLIGHETEN mot Israel sitter djupt hos stora grupper i det svenska samhället. Efter decennier av ensidig rapportering lever de flesta i föreställningen att Israel är roten till allt ont medan palestinierna genom åren företrätts av hedervärda politiska ledare, utan ansvar för övergrepp och våld.
Den 14 maj firas Israels nationaldag i år med 60 årsjubileum som bl.a. Fredrick Federley engagerat sig för, vilket han fått betala med att bli kallad nazist med Hitlermustasch - designad av SSU.
Av programmet för det israeliska 60-årsfirandet i Stockholm, den 11 maj, framgår att Mona Sahlin är den enda partiledare som kommer att delta. Statsminister Fredrik Reinfeldt, just hemkommen från Kina, har tackat nej till att medverka - liksom övriga borgerliga partiledare. Inte kan det väl vara så att det politiskt är mer acceptabelt att hålla högtidstal och skåla med ledarna i världens största diktatur, än att gratulera Mellanösterns enda demokrati?
Det är Adaktussons slutfråga i sin SvD-kolumn. Adaktussons analys av ämnet är belysande och bedrövligt.
DANIEL KRYGIER, en av mina israelvänner, skriver i ett mejl nyss apropå ämnet ovan:
Reinfeldt kan åtminstone räkna: 1,3 miljarder människor i diktaturen Kina och 300 miljoner i i den despotiska arabvärlden är intressantare än 7 miljoner i en demokratisk liten judisk stat. På hemmaplan i Sverige: 600.000 muslimer är intressantare för röstfiske än en liten och stadigt krympande judisk befolkning på endast 15.000 personer.
Det var Tingsten som redan på 1960-talet konstaterade att den judiska statens största "brott" var att landet var litet och därmed till skillnad från exempelvis Indien, Kina och Ryssland en lättviktare i internationella sammanhang som FN.
R E F L E K T I O N E R Reinfeldt och hans räknenissar vet vad som gäller. Vad vän av ordning inte förstår är hur Riksdag och Regering säger Ja till att fira Arabförbundets dag nyligen, men Israel säger man Nej till. Men det är väl räknenissarna som saknas. . . eller är det oljan eller Muhammadbilderna. . .Statsministern och utrikesministern undviker iallafall att störa Annapolisprocessen genom Reinfeldts nej. Om Reinfeldt och Bildt fortsätter sitt samspel med Abbas, Hamas, EU och Kvartetten, så förlorar ändå inte Alliansen röster här hemma. Men skulle Mona Sahlin 2010 ta över fortsätter hon bara på Alliansens inslagna väg. Då ska de riktigt radikala samtalen med Hamas bli av enligt Mona och hennes Mellanösternexperter i Broderskapsrörelsen, om det nu inte är för sent om 1½ år.
APPENDIX Vad säger Den svenska kristenheten om Sveriges allmänna antiisraeliska hållning? Vad sägs om kyrkors, samfunds och församlingarnas hållning till det folk som är Herrens utvalda folk. Vad säger Den svenska kristenheten om Herrens egen hållning till folket och deras roll i resten av frälsningshistorien?
Källa: Lars Adaktusson 60-årsfirande som visar polariseringen
Technorati tags:
Fredrik Reinfeldt (eng) Fredrik Reinfeldt (sv) - Andra bloggare om: Fredrik Reinfeldt ::