Kampen mot Mammon & att hata kapitalet

DN 071110

:: REGERINGENS svartköpare har fyllt veckans rubriker. Men inget sägs om dubbelmoralens svartjobbare. Rådande marknadsekonomi med nyliberalismens moralfilosofi bäddar för debacle, både individuellt och för samhället. Slott går hem hos nyrika, liksom i medelklassen (f.d. statsministern) eller i arbetarklassen.

NYLIBERAL MARKNADSEKONOMI som ekonomisk grundvärdering - liksom alla andra marknadsmodeller - innebär ett slags dyrkan av kapitalet. Detta kapitalets dyrkande där marknadens döda objekt går för människors liv åskådliggörs kanske allra tydligast i Kina. Franska slott i Peking och CCP:s Gulag för ideologiska och religiösa brott som att tänka kristet eller icke-kommunistiskt. Par om par går de. Markandens girighet och förtrampande av mänskliga fri- och rättigheter.

MARX & KAPITALET trivdes inte med varann. Men hur är det med kristendom och kapitalets dyrkan? Att vara företagare och dra in miljarder för att dela i kristet utgivande och för att ge familj, vänner och samhälle arbetstillfällen, det skulle vi ha flera av i Sverige. Men kapital som inte överlåtits till Herren, det kapitalet blir till dyrkan av oomvända hjärtan. Det är tyvärr inte alltför gott om kapitalets dyrkan bland mänskor som tror sig vara kristna i Västerlandet, och i Sverige.

KAMPEN MOT MAMMON och att hata kapitalet är därför ett ämne att ägna en stund åt. Jonas Lundström skriver i angeläget ärende nedan.

//Dag Sr



***

ATT HATA KAPITALET - OM JESUS ENKELHETSBEFALLNING
av Jonas Lundström

En av de populäraste texterna bland "evangeliska kristna" är Matteus 28:16-20. Den uppväckte Jesus ger här sina lätt skeptiska lärlingar instruktionen att dom, när de går ut i hela världen, ska göra alla nationer till lärlingar genom att döpa dem och lära dem att hålla fast vid alla Jesus instruktioner. "Missionsbefallningens" Matteus redigerar i linje med detta ett evangelium med fokus på Jesu instruktioner (Mt 5-7, 10, 13, 18, 23-25), med början i den omdiskuterade Bergspredikan. Det märkliga är hur "evangelikala" värderat budskapsförmedlandet, men samtidigt försummat framfödandet av lärlingar som bejakar alla Jesus befallningar. Vi ser idag en kristendom där det är OK att vara "troende" eller "döpt" utan att praktisera Jesus undervisning och exempel i sitt vardagsliv, och i många fall även helt utan att känna till dessa instruktioner. Den "kristne" förväntas eventuellt instämma i ett budskap, men behöver inte tillåta Messias´ order att skapa en genomgående livsstilsförvandling. Låt oss förkasta denna urvattnade, perversa halvmesyr till kristendom och återerövra "det fulla evangeliet"! Vi behöver blod och eld, revolution och reformation, inte mer yta och floskler. Vi behöver förnya våra dop och doplöften, återupptäcka Jesu bud och tillsammans uthålligt träna oss i att hålla allt han befallt.

AV ALLA IGNORERADE, bortförklarade och omtolkade messianska instruktioner, så är kanske Budskapets "onyanserade" krav på enkelhet det mest nedtrampade:

"Samla inte skatter här på jorden, där mal och mask förstör och tjuvar bryter sig in och stjäl. Samla skatter i himlen [...] Ingen kan tjäna två ledare. Antingen kommer han eller hon att hata den ene och älska den andre eller att hålla fast vid den ene och inte bry sig om den andre. Ni kan inte tjäna både Gud och mammon [arameiskt ord för rikedom/förmögenhet] Därför [...] bekymra er inte för mat och dryck att leva av eller kläder att sätta på kroppen. [...] Sök först Guds rike och Guds rättvisa." (Mt 6:19-33)

Mammon :: HÄR ÄR DET ANTINGEN-ELLER. En gudsrespekterande människa föraktar förmögenheten! Detta illustreras perfekt av berättelsen som i Bibel 2000 kallas "En ung man som ägde mycket". (Vilken finurlig titel, vi känner direkt att det inte handlar om oss). När mannen frågar Jesus vad han ska göra för att ärva liv i den kommande tidsepoken så klargör Jesus att han måste sälja allt han äger och ge pengarna åt dom fattiga - "[d]å får du en skatt i himlen". När mannen deppig går därifrån förklarar Jesus att det är omöjligt för en rik att komma in i Guds rike. Lärlingarna blir upprörda och undrar vem som då kan bli räddad. Resten av dialogen visar att svaret faktiskt är "många". För Gud är ju allting möjligt och lärlingarna har själva lämnat allt för att följa Jesus och "Var och en som för mitt namns skull har lämnat hus eller bröder eller systrar eller far eller mor eller barn eller åkrar skall få hundrafalt igen och ärva episkt liv." (Mt 19:16-30)

INSTRUKTIONEN ATT LÄMNA allt gäller alltså inte bara rika, unga män utan varje lärlings-wannabe. Inte heller gäller det "attityden", utan vad man de facto gör med sina ägodelar. (Lk 13:13-34, speciellt v33). Enkelhetsbefallningen tillhör inte "radikala" kristna - nunnor, munkar och sekterister. Så trång är porten till det nya riket att INGEN kommer in dit som håller fast vid sina tillgångar. Även andra NT-författare betonar i en uppsjö texter Jesus-budskapets krav på enkelhet. I 1 Tim 6 påvisas det destruktiva i rikedomssträvan (jfr Mt 13:22), och "Timotheus" uppmanas att "fly" detta och istället vara nöjd med "mat och kläder/husrum" (jfr Hebr 13:6). I Lukas 14:15-33 klargörs nödvändigheten av att avstå ägande för att kunna följa Jesus, och i Johannes döparens omvändelsetal (Luk 3) och pingstens församling (Apg 2-5) innebär gudsnärvaron en drastisk utjämning av gudsfolkets ägarförhållanden. Detta understryks av Paulus i 2 Kor 8-9, där ekonomisk utjämning framställs som en självklar följd av budskapet. Utjämningen möjliggörs genom beredskapen att ibland även avstå från basbehov. Att det är oacceptabelt att försvara sina tillgångar demonstreras också av undervisningen i Matt 5 och Luk 6, där Jesus förklarar att det bästa är att ge till alla som ber om det och att materiellt välsigna till och med den som stjäl ens egendom (jfr Heb 11:34). 1 Pet 3 och 1 Tim 2 verkar utsträcka tanken på en enkel livsstil även till hur man klär och smyckar sig. 1 Kor 11 och Jakobsbrevet visar också med eftertryck det oacceptabla och onormala i ekonomiska klyftor bland troende. (Jak 1:9-11, 2:1-8, 2:14-26, 5:1-6).

DE FLESTA VERKAR TRO att Guds familjekärlek upphör att gälla vid nations- eller federationsgränserna. Men messianska syskon finns även i den fattiga delen av världen, och "[g]enom att Jesus gav sitt liv för oss har vi lärt känna kärleken. Också vi är skyldiga att ge vårt liv för syskonen. Om någon som har vad han eller hon behöver här i världen ser sitt syskon lida nöd, men stänger sitt hjärta för honom eller henne, hur kan då Guds kärlek förbli i denne?" (1 Joh 3:16-17) Som svenska 2000-talskristna har vi stängt våra hjärtan för våra fattiga syskon. Det är därför Guds kärlek har kallnat (Mt 24:12) och övergett oss. Många behöver bli födda på nytt som Guds sanna barn. I bergspredikans avslutning lär vi oss att det finns två vägar - en bred som leder till förstörelsen och en smal som leder till Livet. Dom som vandrar livets väg är få eftersom porten är trång. Hur hög bekännelse man än har, vilken respekt man än möter, oavsett hur mycket man ber och vilka mirakler man än producerar, så är den predikant som inte också föraktar Mammon en falsk profet, och den "kristne" som tjänar Kapitalet en sovande kristen destinerad för episkt eld och mörker. Om du tycker detta är "extremt" så studera gärna vad ledande kristna säger om ägodelar under de första 4-500 åren efter Messias (t.ex "Faith and Wealth", Justo Gonzales). Idag börjar miljöhotet skapa utrymme för en diskussion om enkel livsstil (se Al Gores "En obekväm sanning"!), men om den "kristna" världen tagit Kristus på allvar så kanske hotet aldrig hade uppstått?

DE SOM TROTS ALLT SMAKAT på det kommande riket genom Anden, är ett folk på vandring. Kampen mot Mammon är därför en process. När räddningen nådde Sackaios hus, sålde han bara halva förmögenheten och gav åt dom fattiga (Luk 19). Paulus vädjar till Korinthierna att ge av hjärtat, frivilligt och utan tvång (2 Kor 9). Ananias och Sapheira och andra verkar inte ha gjort sig av med allt överflöd innan dom döptes och gick in i församlingen (Apg 4-5). Vi har dött bort från systemet och dess makter, inklusive Mammon (Gal 6), men den gamla människan utövar fortfarande en dragningskraft och dessa spökerier måste kontinuerligt attackeras (Ef 4, Gal 5, Rom 6) så att Guds kärlek alltmer kan genomsyra oss. Men kravet är att vi brutit lojaliteten till världen, inklusive våra "ägodelar", och att vi med fasta steg vandrar mot en enklare, mer rättvis, mammonföraktande, kärleksfylld livsstil.

Jesus (Mt 7) och Paulus (1 Kor 3) lär oss att ett hus som ska bestå genom livets och domens eld och stormar, måste bygga på den rätta grunden, nämligen Jesu ord och exempel. Vill du satsa på verklig framgång, trygghet och stabilitet? Bygg då ditt liv på Jesu undervisning, bryt banden till dina ägodelar och överlåt det du äger till de fattiga och Guds folk! Då är du välkommen till den framtida messianska festen som en arvtagare till riket. Eller också kan du hålla fast vid dina prylar och istället hänga med satan och odjuret i mörkret utanför. Känn dig fri att välja, smaken är ju som bekant som baken. Delad.

I´d rather have Jesus than silver or gold
I´d rather have Jesus than riches untold
I´d rather have Jesus than house or lands
I´d rather be led by his nail-pierced hand



Technorati tags: -- -- Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , , , , ::

Kommentarer
blog comments powered by Disqus
Trackback
RSS 2.0