Drar de visdomständer i husförsamlingen?
:: SJUR JANSEN & Are Karlsen är två norrmän som finner stor glädje i att både studera och praktisera den icke-hierarkiska modellen med "husmenighet". Sjur Jansen skriver idag:
JEG TROR HUSMENIGHETER (selvstendige ikke-hierarkiske hussamlinger) er den beste ordningen for menighetsliv. I tradisjonelle stormenigheter blir man for dårlig sett og man har liten livsutvikling.
Men man kan ikke med kjærlighet trekke visdomstenner i en husmenighet. Det må gjøres hos tannlegen. Og folk i psykisk ubalanse bør få proff hjelp. Det er heller ikke alle husmenigheter som har kompetanse til å ta i mot narkomane. Men noen kan.
Selv om man ikke dekker alle situasjoner, er husmenighet likevel den beste ordningen for det grunnleggende menighetsfellesskapet. Dette gjelder ikke bare livsproblemer, men like mye livsgleder. Det er ikke lett å dele ukens fine opplevelser med sidemannen på gudstjenestebenken. Men hjemme går det fint.
Sjur Jansens artikel i sin helhet
REFLEKTION I den hierarkiska Svenska kyrkan där jag arbetat under fyra decennier såg jag på 80-talet vikten av att praktisera husförsamlingsmodellen som en viktig kompletterande struktur. Modellen sjösattes i ett bohuslänskt pastorat. Med husförsamlingen såg vi hur kristna växte och mognade i integritet. Den processen fortsätter idag efter tjugo år. Ledarskapet som jag såg det skulle vara icke-hierarkiskt. Därför var jag själv som präst inte direkt med och "ledde" någon husgrupp. Lekmän tog både initiativ och ledde husgrupperna. Inspirationen hämtade vi bl.a. från Carl-Gustaf Stenbäck i Oasrörelsen, den norska kjerlighedsbevegelsen Oase samt Riverside Fellowship i Birmingham. I England såg vi hur behoven av nätverk mellan husförsamlingar praktiserades. Detta skriver också Sjur Jansen om i sin bloggpost. Beträffande behov vid sidan om husmenigheteten beskriver Sjur Jansen med pdf.bilder (se bilder). Watchman Nee var den som jag på 80-talet fann god undervisning om just detta.
Den kristenhet som i majoritet är hierarkisk i sin struktur är självklart kritisk till Sjur Jansen och Are Karlsen och deras församlingssyn. Kritiken är hård. Den kritiken kände jag och vi av på 80- och 90-talet. Dock kvarstår faktum idag 2007 att den lilla gruppen är tveklöst den form vari enskilda kan växa andligt på ett bättre sätt än utan denna struktur.
Det jag undrar över är hur det står till i skandinavisk och svensk kristenhet i konflikten mellan den hierarkiska och icke-hierarkiska modellen? Kan en husförsamling eller husgrupp vara totalt fri i förhållande till den ordinarie hierarkiska församlingen? Finns behov av mindre växtplatser utan prästers och pastorers närvaro? Är det helt OK i pingst- och trosrörelsen, katolska och svenska kyrkan och frikyrkorna att leva icke-hierarkiskt församlingsliv? Är inte 'husförsamlingen' den normala församlingsstrukturen som Jesus undervisade om och som Paulus förde vidare? Har den hierarkiska strukturen egentligen ecclesiologiskt nytestamentligt stöd?
Fotnot: Are Karlsens blog
ÖVERKURSFRÅGA: Tandläkaren till patient i tandläkarstolen:
"Volvo Sonett er Italiensk og har seks forgassere." - Vem sa det?
Technorati tags: kyrka och församling kyrkans ledarskap präster och pastorer biskopar och präster präster och lekmän husförsamling -- Andra bloggar om: kyrka och församling, präster och pastorer, biskopar och präster, präster och lekmän, husförsamling ::
