(110) Cross over - Understödjaren, exemplet Emilia
Ernst och Hulda med barnen bor nu invid sjön i Ekenässjön; se Ekenässjön. Här har de fått en stilla rofylld miljö i den pensionerade lärarinnans, Emilia Roos, hus. De får använda lägenheten på andra våningen. Den svenska sommaren är i sin ljuvaste prakt med all sin skönhet. Avståndet in till Jönköpings stad är 7 mil, och avståndet till Ulfstorp och N. Sandsjö i Bodafors är 3 mil; se Sandsjö.
Hulda är så tacksam mot Emilia Roos för att hon har upplåtit denna lägenhet i sitt hus här i Ekenässjön. Under åren har Emilia varit en av Huldas allra trognaste förebedjare och understödjare under åren. Hon har skrivit brev och skickat paket under åren såväl som ett regelbundet ekonomiskt givande. Och Emilia är så glad att få se Huldas familj med maken Ernst och barnen som getts dem och nu vuxit upp till så rara och prydliga flickor.
En sommarkväll sitter Ernst och Hulda ute i trädgården och samtalar om bl.a. Emilia.
En sommarkväll sitter Ernst och Hulda ute i trädgården och samtalar om bl.a. Emilia.
- Att vara missionärer som vi är, Hulda, det är en sida av missionen.
- Just det. Vi är agenterna, missionens görare på fältet.
- Den andre aktören i missionen är sändaren, de som sänder ut i mission, församlingen och Alliansmissionen i vårt fall.
- Tredje part i missionen, Ernst, det är understödjaren, den och de som ger support.
- Det här brukar vi ju säga är missionens tre delar.
- Och den som har yttersta ansvaret är den som sänder dessa tre partners. Missionens Herre själv sände sin egen Son till vår värld för att uppdraget, missionen, skulle komma igång och kunna fortgå.
- Av de tre aktörerna i mission brukar vi säga att det inte finns någon gradskillnad, så att någon är viktigare eller mindre viktig än någon annan, eller hur Hulda?
- Nej, ingen av dem kan missionens Herre vara utan. Missionen är som propellern, den har tre delar, både på båten och på flygplanet. Men när vi nu fått bostad här hemma hos Emilia Roos, så påminner det oss om vilken enastående och viktig roll som understödjaren har. En understödjare ger sitt support på så många vis och är en enastående del i missionen, både före, under och efter en aktiv missionsinsats som för min och vår egen del.
- Det började ju för din del, Hulda, med att Emilia och du fick kontakt inför din missionsförberedelse i Minnesota för över tjugo år sedan, eller hur?
- Jovisst, var det så. Emilia var en av missionsvännerna i församlingen som Herren brukade för att ge mig det stöd som han visste jag behövde. Och hon har varit ett föredöme närmast i sin understödjarefunktion. Bönen, breven, paketen, sedlarna, omsorgen och kärleken. Hon har varit som en både syster och mamma för mig. Inte minst sedan min egen mor Clara Lovisa dog 1912. Och nu i juli månad 1939 är det som att få bo hemma hos de sina här i hennes Ekenässjön. Du vet ju själv, Ernst, vad missionsvännerna i Ljungarum betytt för dig under åren alltifrån de första åren efter 1918, eller hur?
- Det som också är så alldeles speciellt är hur Herren i sin faderliga omsorg har sett till att vi var och en och under senaste åren tillsammans haft understödjare i Sandsjöbygden, Vetlanda, Nässjö, Jönköping, Ljungarum och i Småland samt från socknar över hela landet som tillsammans varit en stor familj med många olika funktioner och egenskaper för att täcka alla de behov man har som missionär ute på fältet och när man kommer hem. Jag kommer så väl ihåg hur K.A. Hjelm berättade hur Fredrik Franson 1906 i många timmar samtalat med honom om betydelsen av att missionärerna får ett vittomfattande andligt och lekamligt understöd från hemlandet.
- Det stämmer, Gideon Wikström talade allt om detta som han hört K.A. Hjelm berättat med eftertryck. Missionens praktiska grund och A och O är att se till att sändningen är väl underbyggd.
- Just det. Vi är agenterna, missionens görare på fältet.
- Den andre aktören i missionen är sändaren, de som sänder ut i mission, församlingen och Alliansmissionen i vårt fall.
- Tredje part i missionen, Ernst, det är understödjaren, den och de som ger support.
- Det här brukar vi ju säga är missionens tre delar.
- Och den som har yttersta ansvaret är den som sänder dessa tre partners. Missionens Herre själv sände sin egen Son till vår värld för att uppdraget, missionen, skulle komma igång och kunna fortgå.
- Av de tre aktörerna i mission brukar vi säga att det inte finns någon gradskillnad, så att någon är viktigare eller mindre viktig än någon annan, eller hur Hulda?
- Nej, ingen av dem kan missionens Herre vara utan. Missionen är som propellern, den har tre delar, både på båten och på flygplanet. Men när vi nu fått bostad här hemma hos Emilia Roos, så påminner det oss om vilken enastående och viktig roll som understödjaren har. En understödjare ger sitt support på så många vis och är en enastående del i missionen, både före, under och efter en aktiv missionsinsats som för min och vår egen del.
- Det började ju för din del, Hulda, med att Emilia och du fick kontakt inför din missionsförberedelse i Minnesota för över tjugo år sedan, eller hur?
- Jovisst, var det så. Emilia var en av missionsvännerna i församlingen som Herren brukade för att ge mig det stöd som han visste jag behövde. Och hon har varit ett föredöme närmast i sin understödjarefunktion. Bönen, breven, paketen, sedlarna, omsorgen och kärleken. Hon har varit som en både syster och mamma för mig. Inte minst sedan min egen mor Clara Lovisa dog 1912. Och nu i juli månad 1939 är det som att få bo hemma hos de sina här i hennes Ekenässjön. Du vet ju själv, Ernst, vad missionsvännerna i Ljungarum betytt för dig under åren alltifrån de första åren efter 1918, eller hur?
- Det som också är så alldeles speciellt är hur Herren i sin faderliga omsorg har sett till att vi var och en och under senaste åren tillsammans haft understödjare i Sandsjöbygden, Vetlanda, Nässjö, Jönköping, Ljungarum och i Småland samt från socknar över hela landet som tillsammans varit en stor familj med många olika funktioner och egenskaper för att täcka alla de behov man har som missionär ute på fältet och när man kommer hem. Jag kommer så väl ihåg hur K.A. Hjelm berättade hur Fredrik Franson 1906 i många timmar samtalat med honom om betydelsen av att missionärerna får ett vittomfattande andligt och lekamligt understöd från hemlandet.
- Det stämmer, Gideon Wikström talade allt om detta som han hört K.A. Hjelm berättat med eftertryck. Missionens praktiska grund och A och O är att se till att sändningen är väl underbyggd.
Nu avbryts makarnas samtal kring betydelsen av missionens understödjare, när Anna och Linnéa kommer springande och ropar: "Vet ni vad, vet ni vad! Borta hos bonden i ladugården säger dom att det inte är så länge sen som vargen varit här och tagit flera får! Visste ni att det finns varg här i trakterna?!"
- Nu får vi allt be tant Emilia berätta hur det ligger till. Vi går in till henne och hör om hon har tid att berätta hur det var med den saken. Om vargens tid i Småland. Om det var förra året eller när tant Emilia var liten som ni är, alltså för sextio år sen i förra århundradet…
- Kom så går vi in med mamma, säger Ernst, så får vi höra sanningen om stora stygga vargen…
- Kom så går vi in med mamma, säger Ernst, så får vi höra sanningen om stora stygga vargen…
---
FOTNOT
Mera om missionens understödjande och support finns att läsa i en bok skriven av Neal Pirolo - Att vara sändare, det är bokens titel. Den handlar om mission och att vara sändare. Till sändandet hör bl.a.: - moraliskt stöd, - praktiskt stöd, - ekonomiskt stöd, - bönestöd, - kommunikationsstöd, - hemkomststöd.
Mera om missionens understödjande och support finns att läsa i en bok skriven av Neal Pirolo - Att vara sändare, det är bokens titel. Den handlar om mission och att vara sändare. Till sändandet hör bl.a.: - moraliskt stöd, - praktiskt stöd, - ekonomiskt stöd, - bönestöd, - kommunikationsstöd, - hemkomststöd.
Kommentarer
Trackback
