MXp

Foto: i Linnéa Karlssons ägo

Machadadorp den 29 februari 1949. Hulda skriver brev; hem till en väninna; några rader ur brevet lyder:
- Linnea har nu börjat på sjukhuset i Middelburg, hon går prov i 3 månader. Vi har någorlunda hälsan, hemskt tomt är det efter Ernst. Evert Nilsson skall komma hit och hjälpa mig med arbetet, han gifter sig i slutet av året.

Linnéa, Huldas dotter, berättar: - Efter pappas död var vi tre vuxna på en missionärslön. Men missionen skickade också två löner för sista kvartalet. När jag började på sjukhuset med min utbildning skickade jag halva min lön till mamma och Anna under 1949.
- Hulda var kvar i Machadadorp och arbetade först med Evert och Lisa Nilsson sedan flyttade de till Barberton och Olle Fast, 1950, kom som ogift. Olle och Lotten gifte sig 1954 -sedan var både i Machadadorp.
- Anna tog körkort. Pappa hade köpt en 1938 års modell Chevrolet men hade inte tagit körkort. Lennart Karlsson hade försökt lära honom men han orkade inte. När han köpt denna bilen av en kristen farmare fyllde han den med bensin och nedbad Guds välsignelse över bilen. Anna körde Hulda till utstationerna på söndagarna.

- Januari 1955 flyttade Hulda och Anna till vår lägenhet i Johannesburg. Vi flyttade till Durban där Lennart skulle göra sin AT-tjänst. Där fick vi en möblerad lägenhet på ett missionssjukhus. Hulda och Anna fick ha våra möbler det året. Lägenheten hette Checkers Mansions, Smith Street, Hillbrow, Johannesburg.

Så berättar Linnéa Karlsson med sin flyhänta berättargåva. Denna hennes egna kompirmerade och laddade summering om tiden efter sin fars död 1948 lämnar Linnéa hösten 2005 veckorna före återresan - efter ett halvår i Bankeryd - White River, RSA, där makarna Linnéa och Lennart Karlsson bl.a. ägnar mycken tid åt att inspirera organisationer att stödja alla som drabbas och drabbats av HIV/AIDS. Lennart Karlsson har nämligen producerat ett nytt program att användas i kampen mot AIDS.

Missionär Olle Fast - senare förestånadre på Machadodorp - berättar: - Den gamla missionsstationen finns inte längre. Husen har sålts men står fortfarande kvar och vittnar om en missionens tid. Församlingen på huvudstationen och ute i distriktet finns kvar ledda av afrikaner. Ledningen av hela Afrika-fältet överlämnades till afrikaner 1974, fast flera av oss missionärer var kallade att stanna kvar i olika uppgifter. Jag vill peka på en del händelser. I boken Bland Sydafrikas stammar, tryckt 1949 av SAM i Jönköping skriver Folke Carlsnäs och Johan Karlsson om Machadodorp missionsstation och om Ernst Andersson.


Foto: SAM:s arkiv / Jfa

Däri framgår att när Ernst och Hulda åkte hem 1939 för vila efter ytterligare en sjuårsperiod, fanns förutom arbetet vid huvudstationen 24 utposter. För en kort tid var då stationen utan vit missionär, tills Carlsnäs med maka flyttade dit i början av 1941. September 1946 trädde Gideon Wikström in som tillfällig föreståndare när Carlsnäs återvände till Sverige. Snart nog fick Wikström återuppta arbetet i Barberton som då blev utan missionär. När missionär Andersson med familj återvände till fältet i april 1948 fick han omedelbart i uppdrag att träda in i sin forna arbetsteg. Hans arbetsdag blev dock helt kort, fortsätter Folke Carlsnäs i boken Bland Sydafrikas stammar, ty i slutet av september samma år kallades han till högre tjänst. Hans hjärta orkade ej med som förr att arbeta i dessa höga regioner. Hans grav därnere på den solstekta sluttningen i Machadodorp vittnar om hans utgivande verk på missionsfältet. - Senaste årskonferensen gav missionär Evert Nilsson i uppdrag att från den 1 april 1949 överta föreståndsarskapet av denna station och därvid vara behjälplig tills vidare för Ernst Anderssons efterlämnade maka Hulda Andersson. Till Machadodorp hör för närvarande [1949] 35 utstationer, sju avlönade evangelister och ett stort antal frivilliga medarbetare. [Under Hanna Svenssons och Eivor Samuelssons föreståndarskap på tid senare omfattar distriktet 45-50 utstationer.]

Åter till Olle Fast: - Så långt Bland Sydafrikas stammar och Carlsnäs och uppgifterna från 1949. Evert Nilsson kom alltså till Machadodorp när Ernst flyttade hem… Och senare 1951 kom jag dit när Nilssons flyttade till Barberton. Lotten och jag firade sen bröllop i Machadodorp 1954 och stannade där tills i slutet av 1958, då Aina och Stig Bergman efterträdde oss när vi reste till Sverige.


Bild: Evangelisten Elias Foto: SAM:s arkiv/Jfa

M E R A   O M   M I S S I O N
För ytterligare studium av missionen i Sydafrika hänvisas till ett par böcker författade av missionär Olle Fast.

Biskop V.S. Zulu, The Alliance Church in South Africa, skriver: Författaren av denna bok, rev. Olle Fast, föddes i Sverige och var mesta delen av sitt liv i tjänst som missionär i Sydafrika tills han pensionerades. Han har arbetat inom alla sektorer i kyrkan inklusive ungdomsverksamheten. Vid sidan om att vara missionär, förkunnare och bibellärare har han ådagalagt författandets gåva. I sin första bok OFF THEY WENT har han gett en översikt över Svenska Alliansmissionen och dess mission, som kom att bli grunden för Alliance Church in South Africa.

Efter att ha skrivit OFF THEY WENT slog han sig inte ner och vilade på sina lagrar. Han riktade sin blick bakåt i tiden, såg det innevarande och blickade mot framtiden och influerades av den helige Ande att sammanställa sitt livs alla vittnesbörd för oss att ta del av och göra oss modiga inför tidens prövningar. Därför boken MY TESTIMONY.

Både unga och äldre uppmanas att läsa denna bok för sin andliga tillväxt, avslutar biskop V.S. Zulu.  

OLLE FASTS MISSIONSBÖCKER:
* OFF THEY WENT Essays reflecting the work of the Swedish Alliance Mission in South Africa and Swaziland 1901-1974, by Olle Fast; Living Way Publishers, Middelburg, RSA, Gartone Press, 1995
* MY TESTIMONY, by Olle Fast; Living Way Publishers, Middelburg, RSA, Gartone Press, 2001.

KONTAKTA gärna Svenska Alliansmissionen för information om mission och litteratur.