Väckelse - Enhet & Matta al-Miskîn (6)
Väckelse - Enhet & Matta al-Miskîn
Se tidskriften Pilgrim 2005/1 "Följ med och se" med artikeln "Utan slöja för ansiktet" av Matta al-Miskîn >> Nytt material
***
Matta al - Miskîn, en nutida ökenfader presenteras i tidskriften Skillnaden 2001 nr 2, Församlingen Betel i Helsingfors.
Fader Matta, eller Matteus den fattige, Matteus Stackaren, som hans arabiska namn betyder, hävdar med bestämdhet och bibelns och Jesu undervisning i ryggen att den splittrade nattvardsgemenskapen är den synd som håller Kyrkan bunden och oförmögen att fullfölja sin kallelse.
Yusuf Iskandir, som han hette, föddes i september 1919 i Benha i Nildeltat. Han utbildade sig till apotekare och etablerade sig i början av 1940-talet i Alexandria där han gjorde goda affärer tack vare kriget. Men Yusuf lyssnade mera till rösten av en som ropar i öknen än krigslarmet runtomkring. 40-talet var väckelsetider i den koptiska kyrkan och unga välutbildade kvinnor och män flockades kring öknens andliga ledare.
Se >> Tidskriften Skillnaden, Helsingfors
***
Tidningen Dagen ger en god introduktion till boken ENHET GER LIV av Matta AL-MISKÎN.
- Den gången för länge sedan, då var det Johannes Döparen som var profeten. I dag bärs budskapet fram av till exempel fader Matta, sa Peter Halldorf i presentationen av den nya rösten från öknen.
Både Samuel Rubensson, professor i religionshistoria i Lund, och Gunnel Vallquist, författare och ledamot av Svenska Akademien, hör till dem som uppmärksammat hans röst bland många andra.
Men varför är just Fader Matta värd att lyssna till? Vad har han att säga från sin egyptiska horisont, som skulle ha giltighet i ett vinterkallt och frostigt Sverige?
För Gunnel Vallquist, katolik sedan många år tillbaka, men även en brinnande ekumen, är svaret glasklart: det handlar om ekumenik.
- Vem kan föreställa sig Jesus säga: "Kom och ät, men inte ni och ni och ni", undrade Gunnel Vallquist.
- Den koptiska kyrkan är i dag en av de minsta och på många sätt en av de mest föraktade. Denna röst för enhet har dock ett ärende som inte bara berör de kristna. Nej, det här är ett ärende av global vikt, poängterade Samuel Rubenson:
- Frågan om kristenhetens enhet är en fråga om mänsklighetens räddning. Kyrkan är ju given att vara försonaren i världen. Men genom kyrkans brott mot Jesu ord kan vi inte fungera som försonare. Därför ser vi en värld fylld av våld, splittring och nöd.
Hela artikeln i Dagen 2001-03-02 >> Dagen/Inger Alestig
***
"Kristen enhet är ju trons viktigaste krav - ett krav som växer fram i vårt inre och tar tag i hjärta och känslor. Under tårar ber vi om enhet, därför att vi ber om Kristus. Vi vill leva ut enheten i ande och sanning, eftersom vi vill smaka Kristus, leva ut hans kärlek och uppleva mysteriet i hans enhet med Fadern - denna enhet som är själva den gudomliga kärlekens natur."
Om enhet: >> notis i Dagen
***
Biskop Anders Arborelius skriver i en recension av boken "Enhet ger liv":
Matta Al-Miskîn är munken, profeten, siaren i öknen som kallar alla kristna, inte minst herdarna - ordet kyrkoledare som man så ofta använder idag vill jag helst slippa ta i min mun - till omvändelse, bot och ånger.
Matta Al-Miskîns budskap i Enhet ger liv kan sammanfattas i en enda sats: fullkomlig eukaristisk gemenskap mellan de chalcedonensiska och icke- chalcedonensiska kyrkorna. I hans egen situation är det de koptisk-ortodoxa och grekisk-ortodoxa kyrkorna som åsyftas.
Men budskapets spjutspets är riktad till alla kristna kyrkor och samfund. Splittringen vid altarbordet är en skandal och ett motvittnesbörd.
"Men kyrkan kan inte, är inte lämpad för, och har inte ens Guds uppdrag att lyfta av den söndringens börda som plågar världen, så länge hon själv fortsätter att vara delad… Den grund våra österländska ortodoxa kyrkor vilar på är enheten, som naturligt flödar fram ur tron på gemenskapen, inte individualismen eller splittringen. Även om enheten, det vill säga nattvardsgemenskapens fullkomnande, med svårighet växer fram mellan de ortodoxa kyrkorna på grund av den långa skilsmässan och spåren av de politiska faktorer som styrde allt det som skedde under 400-talet och lade grunden till en anda av fiendskap, så är enheten kärnan i vår andliga, psykologiska, sociala, ja även teologiska natur. Ett av de grundläggande drag som kännetecknar den ortodoxa läran är fasthållandet vid tron på de heligas gemenskap" (sid. 43 - 44).
Förordet till Mattas bok är skrivet av en protestant, Samuel Rubenson, och efterordet av en katolik, Gunnel Vallquist.
Samuel Rubensons skriver: "Inget skarpsinne i världen kan ersätta helighet" (sid. 19). Och just här, på detta trappsteg, tror jag att det händer stora ting i vår tid och i vår miljö. I det fördolda, i det tysta, sakta men säkert. Öknens vishet finns mitt ibland oss. Också storstadsöknen kan blomstra. Helighet ger enhet…
Läs hela artikeln >> Anders Arborelius
---
Också Den Svenska kristenheten inspireras och utmanas sålunda av denne koptiske munk Matta al-Miskîn, hans liv med början i väckelse och enhetens eld som sedan brann in i vår tid och ut till nationerna och dess kyrkor - och dess herdar...
/DS
