Serbisk ortodoxa kyrkan (8)

Serbisk ortodox kyrka

Serbisk ortodoxa kyrkan (8)

 

Den Serbisk ortodoxa kyrkan i Sverige står under episkopal ledning av Biskopen av Storbritannien & Skandinavien med svenskt säte i Enskede; St. Sava Church, Bagerstavagen i Enskede.

Se: >> Biskopsdömet Skandinavien och UK


Nationella ortodoxa kyrkor
Den ryska ortodoxa kyrkan är den största. Andra nationella ortodoxa kyrkor är den grekisk-ortodoxa, serbisk-ortodoxa, rumänsk-ortodoxa, bulgarisk-ortodoxa och flera andra.
Sammanlagt finns ett trettiotal ortodoxa kyrkor med cirka 150 miljoner troende. Trots olikheter utgör de en samlad enhet gentemot andra kyrkor.

 

Se: >> kyrkorna i Sverige & världen

 

Vad skiljer den ortodoxa tron från den protestantiska och den katolska?
Vem är den högsta patriark i Ortodoxa kyrkan?
Varför har de ortodoxa prästerna långt skägg?

 

Läs mera >> om den serbisk ortodoxa kyrkan

 

Den ortodoxa tron

Protestantiska, katolska och ortodoxa kyrkorna har en gemensam lärogrund i den heliga Skrift. (Bibelns Gamla Testamente och Nya Testamente.) Under historiens gång har emellertid olika tolkningar av Bibelns och kyrkohistoriens innehåll uppkommit. Fram till år 1054 var de Östliga kyrkorna och den Romersk katolska kyrkan en enhet i trosuppfattningar. Gudstjänstbruk och andra saker som t ex regler för det dagliga kristna livet var olika i väst och öst. Under mycket lång tid betydde dock inte detta så mycket att de därför betraktade sig som skilda kyrkor utan hade nattvardsgemenskap med varandra. Men från år 1054 skilde sig den Romerska kyrkan från sina kristna bröder och systrar i öst. Skiljepunkterna var i stort följande.
· Västkyrkan införde ett tillägg i den gemensamma trosbekännelsen, och Sonen¸ den s k Filioquie-läran som förändrade läran om den Helige andes utgående från Fadern, vilket är den ursprungliga kyrkans lära.
· Västkyrkan lärde att själen efter döden straffades, skulle renas från synder, som inte var förlåtna här. Detta var läran om s.k. skärselden, som ogillades av den östliga kyrkan.
· Västkyrkan ansåg att påven, biskopen av Rom hade överhöghet över alla kristna i hela världen. Detta kunde inte östliga kyrkor acceptera. I öst hävdade man att biskoparna var jämbördiga kollegor och ingen annan kunde bestämma över någon annan biskop.
· Därtill fanns olikheter i vissa kyrkobruk som hade teologisk innebörd. - i stort består dessa skillnader än i dag.
· Politiska och kulturella skiljeaktigheter medverkade till schismen. Östkyrkorna som anser sig för ortodoxa, d.v.s. rättrogna i lära och gudstjänstordningar menar att västkyrkan har med sina annorlunda, mot fornkyrkan stridande teori och praxis, skilt sig från den sanna Kyrkan.
· Protestanterna har tillkommit som protest (1500-taleet) mot Roms kyrka på flera punkter som liknar den tidigare schismen mellan Roms kyrka och de ortodoxa. Protestanterna skiljer sig i övrigt på flera punkter från de ortodoxa kyrkorna. T ex vördandet av helgon och ikoner synen på livet bortom graven; synen på prästämbetet, på bikt och kyrkans läroauktoritet m fl.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0