Profeterna som har helt rätt - Profetiskt (Nr 5)
P r o f e t e r n a s o m h a r h e l t r ä t t - Profetiskt (Nr 5)
Det finns sanna och falska profeter. När Israels folk i sitt hjärta undrade: "Hur skall vi känna igen det ord som HERREN inte har talat?", gav Mose ett klargörande svar. Folket får veta vad som är eldprovet för en sann profet: "När han talar i HERRENS namn, och det han säger inte sker och inte går i uppfyllelse, då är detta något som HERREN inte har talat."
De hebreiska profeterna - vars utsagor går tillbaka tre-fyra tusen år tillbaka - har bevarats åt oss i Bibelns texter och uppfyller alla kriterier för äkta och sann profetia.
Jesaja profeterar under en period av sextio år under fyra kungars regeringstid. Omkring 710 f.Kr. belägras Jerusalem av den väldiga assyriska armén som leds av den grymme kungen Sanherib. Profeten ger en kortsiktig profetia om att Sanherib inte skulle anfalla Jerusalem utan återvända till sitt land, enligt Jes. 37:36-38.
Så sker också. När Sanherib hör ryktas om inre stridigheter på hemmafronten, blåses belägringen av och han återvänder hem - och mördas.
Jesaja gör också långsiktiga förutsägelser. Han förutsäger att Babel skulle krossa Juda och bortföra alla Israels skatter. Och att de söner av kungligt blod som överlever skulle bli hovtjänare i Babel. År 586 f.Kr. - knappt ett hundra år senare - går denna förutsägelse i uppfyllelse (39:5-7).
Jesaja förutsäger att det oövervinnliga babyloniska herraväldet skulle erövras och att staden Babel skulle tillintetgöras så helt att den blev obeboelig. Den profetian (13:17-22) är verkligen riskabel, ty vid denna tid ansågs Babel vara en ointaglig stad med fyrtiofem meter höga murar och breda så att fem stridsvagnar kunde köras i bredd ovanpå dem. Staden som var en av den antika världens sju underverk var också självförsörjande och man ansåg den okänslig för belägring. - Efter cirka etthundrafemtio år efter att Jesaja förutsagt detta - den 16 oktober 539 f.Kr. faller Babel för mederna och perserna. Slutligen ligger staden i ruiner och den har aldrig hämtat sig. Irak har under senare år med Saddam Hussein sökt återuppbygga den.
Jesaja profeterar återigen att en kung som namngavs, nämligen Kores, skulle göra det möjligt att åter bygga upp templet och Jerusalem genom att tillåta de judiska fångar som så önskade att återvända till sitt hemland för detta ändamål (44:28-45:4). - Två hundra år senare gav den persiske kungen Kores judiska landsflyktingar, som var kvar efter den babyloniska fångenskapen, tillstånd att återvända till Jerusalem. Kores ordnande till och med byggnadsmaterial.
Jesaja har ett enastående rekord - om han nu gissade. En osannolik kortsiktig profetia som var helt rätt och riktig. Sedan tre fullständigt riktiga långsiktiga förutsägelser på 100, 150 och 200 år. Detta är ändå bara fyra av de många profetiska uttalandena som gjorts av de större gammaltestamentliga profeterna. Enbart gudomlig uppenbarelse kan förklara framsynthet av detta enastående slag.
Somliga forskare vill bortförklara undret med profetior genom att hävda att Jesaja levde långt senare än som tidigare antagits. Dylika "senaredateringar" av Jesaja antyder att han skrev sina profetior efter att de egentligen hade ägt rum, säger man. Jesaja görs med andra ord till en bedragare med sådan textkritisk "teologisk" forskning. Den gör också det judiska folket som bevarat Jesajas skrifter till bedragare. Givetvis kan vi lita på profeterna och på de bibliska texternas tillförlitlighet. Bibelns texter är Guds texter och Guds ord, och inte bara vilka texter vilka som helst.
Jesaja, Hesekiel, Daniel, Jeremia, David, Mika och ett antal profeter klarar en profets eldprov. Uttalanden har gått i uppfyllelse. Dussintalet olika profeter har i över sextio profetiska uttalanden gått i uppfyllelse avseende Jesus Kristus och hans födelse, liv, död och uppståndelse, trots att de i flera fall gjorts så tidigt som 1000 år före hans födelse.
Profeterna talar från Gud. Där är Jesus Kristus givetvis den störste av profeter, ty han talade ut många förutsägelser, men där är också apostlarna såsom Petrus och Paulus och Johannes på Patmos. Vi kan lita på de ord som alla dessa uttalat i form av profetior som ännu väntar på sin fullbordan. Alla deras ord är präglade av gudomlig tillförlitlighet.
Den svenska kristenheten har att förvalta också det profetiska ordet och de profetiska förutsägelser som väntar på sin uppfyllelse. I detta perspektiv har kristenheten ansvaret att i den helige Andes ljus och kraft bevara det Guds Ord som talar om tidens tecken, dess slut och Guds rikes fullbordan samt Jesu återkomst med allt vad detta innebär av majestätlig dom och konungslig seger.
"Profetia är bara historia som skrivits i förväg" har någon sagt...
/DS
