MXp

"I g e n k o m m a n d e   i   h ä r l i g h e t" - Profetiskt (Nr 7)

I den Nicenska trosbekännelsen bekänner kristenheten sin tro på Jesus Kristus. Vi tror att han "sitter på Faderns högra sida; därifrån igenkommande i härlighet till att döma levande och döda, på vilkens rike icke skall varda någon ände".

 
Det finns kyrkor och samfund som tycks ha tappat andlig vitalitet och inte längre har någon några tecken på tillväxt alls. Det handlar framför allt om kyrkan i Västerlandet. Här har sekulariseringen och andlig tillbakagång gått hand i hand.

Däremot finns det kyrkor och samfund ute i världen som har en tydlig tillväxt och som uppvisar klar och levande tillväxt i sina församlingar. Enligt olika undersökningar kan forskningsresultaten uppvisa några gemensamma drag i dessa kyrkor ute i världen. Först och främst handlar det om att dessa kyrkor geografiskt finns utanför Västvärlden. Det som är gemensamt i dessa växande kyrkor är att man har en tilltro till hela Bibeln som Guds heliga ord. Man tror Bibeln om att ha en gudomlig auktoritet i sig. Man har med andra ord en "konservativ" syn och hållning till Bibeln såsom Den heliga Skriften. Vidare ser och tar man emot de pentekostala gåvorna så som skedde från den allra första Pingsten. Man lever och praktiserar livet med den helige Andes gåvor och tjänster.

BILD: Småland/Sandsjöbygden - landskapet där Hulda & Ernst mötte väckelsens eld FOTO: Sandsjöbygdens hemförening

När detta observeras och konstateras i en överblick ut över den globala kristenheten, kan likaså hela kyrko- och missionshistorien bekräfta dessa iakttagelser på olika sätt. En av dessa återkommande inslag man kan se i vitala och växande kyrkor idag och förr är allt det som hör samman med det profetiska. Man ser, tror och lever i grunden på det bibliska hoppet om att Kristus Jesus sitter på Faderns högra sida, "därifrån igenkommande i härlighet till att döma levande och döda, på vilkens rike icke skall varda någon ände". Tron på Kristi återkomst i härlighet är en fundamental del av den apostoliska kristna tron och dess praxis.

Den apostoliska och pentekostala tron på Jesu återkommande i härlighet möter oss varhelst väckelsen möter oss i kyrkohistorien. Vi möter den i Den svenska kristenhetens historia och dess senare väckelseskeenden under 1800-talets senare del och in på 1900-talet. Missionär Fredrik Franson är ett namn som kan sägas vara ett redskap som kristenhetens Herre mycket tydligt och påtagligt använder i Sverige såväl som i samtliga fem världsdelar.

Det som kort uttryckt är Fredrik Fransons passion är följande:

(1) den profetiska dimensionen om Kristi återkomst i härlighet, och

(2) missionen om Jesus Kristus till hela världen.

När Franson 1897 åter kom till Sverige hade sexton år gått sedan det förra Sverige-besöket. Då hade han emellanåt tagits emot med hån, kyrkorrådsförbud och polisens aktioner. Nu är, enligt Adolf Thomander, Franson sig dock lik. Samma nitälskan för Guds sak. Samma brinnande kärlek till själarna. Samma varma längtan efter Jesu tillkommelse. Men i de svenska kristna kretsarna hade den allmänna uppfattningen både om hans person och hans verksamhet undergått en märkbar förändring.

Svenska Morgonbladet skrev: "Numera är Franson välkommen bland nästan alla troende. Man formligen ävlas om att få besök av honom både i städerna och på landsbygden. I stället för att bevakas av polisen är han nu, varhelst han uppträder i vårt land, omgiven av skaror av vänner, bland vilka, i synnerhet i Stockholm, märkas en stor del bildade, högt uppsatta män och kvinnor. Om Franson vid sitt första besök i Sverige var nära att bli bjuden på fångkost, så händer det numera, att han blir inbjuden till ädlingars och furstars bord."         

Vid hemkomsten 1897 reser han omedelbart till Helgelseförbundets årskonferens på Torp. Där höll han föredrag över orden "Konungen sitter nu i porten" (2 Sam 19:8) om Jesu tillkommelse.

Boken "Himlauret" [se fotnot nedan] utkom i november samma år.
I företalet skriver Franson: "Må himlauret, det profetiska uret, bliva de kristna allt mera kärt, ju närmare det lider mot änden.
Denna bok vill vara ett pekfinger på bibelns säkra ur. Men icke på några minut- eller sekundvisare, ty sådana ha himlauret inga, utan på dess timvisare.
Dagen och stunden är oss ej uppenbarad, men vi kunna och vi böra veta den ungefärliga tiden, eller när han är nära för dörren. Vi böra även lära känna så mycket som möjligt av allt det härliga, som denna tilldragelse bär i sitt sköte.
Skulle pekfingret för någon vara svårt att följa, skall en halvtimmes bön hjälpa betydligt. Gnugga endast sömnen ur ögonen, tänd på lampan, se noga på uret och understryk varje ställe som anföres i din egen bibel. Då får du snart både förstånd angående himlauret och insikt om att - det är tid att stiga upp."

De troende skulle väckas. De oomvända skulle frälsas. Alla skulle förena sig i det gemensamma arbetet för missionens sak. Så ville Fredrik Franson att det skulle se ut bland allt Guds folk, när Jesus skulle komma tillbaka i härlighet. Kristi återkomst och missionen. Den profetiska dimensionen i kristenheten hör samman med en levande kristenhet, en levande församling och kyrka och hennes gemensamma ansvar inför evigheten, missionen med evangelium till alla onådda och alla ofrälsta. Så var det vid den tiden. Så måtte väl också Den svenska kristenheten av idag också tänka, be och arbeta…
 
 

Fotnoter:

Läs Himlauret  Project Gutenberg's Himlauret eller det profetiska ordet, by F. Franson Webbadress e-book: <gutenberg.org/files/15786/15786-8.txt>

Läs mera om >> Franson & Himlauret