"Historia i förväg" - Profetiskt (Nr 6)
"H i s t o r i a i f ö r v ä g" - Profetiskt (Nr 6)
Det finns en talande definition av vad 'profetia' är som är både pedagogisk och sann ur bibliskt profetiskt perspektiv. Någon har sagt att "Profetia är bara historia som skrivits i förväg".
Kristenheten har en enastående tillgång, resurs och drivkraft i trons profetiska dimension och i det profetiska ordet som finns bevarat åt oss i Skriften.
Det profetiska innehållet i Bibeln har i mångt och mycket kommit att både negligeras och bortförklaras av olika teologiska skolor som ställer sig över vad Bibeln säger om sig själv och utifrån vad Herren själv säger om det profetiska ordet. Detta är förödande för vitaliteten och visionen för en kyrka. Hon tappar styrfart och mål och stannar vid att fungera som en allmän religiös institution som delar samhällets värderingar från tid till annan och blir till sist inget annat än en denna tidsålders skugga och efterliknare. Vad finns det för allvarliga signaler om detta?
Ett exempel är att Gamla testamentet som en del av Skriften inte längre har sin dignitet. Det tycks såsom allt flera ser GT som enbart en skriftsamling för judendomen.
Ett annat exempel är att fundamentala trossanningar bekända i kristenhetens trosbekännelser i praktiken inte är aktuella. Den som nu för tiden talar om att vara och leva i beredskap inför Kristi återkomst, den stämplas närmast som extremfundamentalist eller tillhörande den s.k. 'konservativa kristna högern'.
Ett tredje exempel är den alltmera utbredda inomvärldsliga verksamheten i stora delar av kristenheten i Väst och Europa. Att vara kyrka och kristen är lika med att vara socialt engagerad, demokrati- och jämställdhetsivrare och fredsideologiskt på tårna. Detta är givetvis områden i liv och samhälle som en kyrka och en kristen har att vara brinnande för, men det kan ju inte stanna vid detta.
Överordnat måtte ju frågor som beredelsen inför de eviga tingen och evigheten vara.
Överordnat måtte ju medvetenheten om Kristi återkomst och den yttersta dagen vara.
Överordnat måtte ju Hoppet [= målet] vara. Kyrkor som saknar vakenhet och medvetenhet om Kristi återkomst saknar ju också en viktig drivfjäder för sin existens.
Uppdraget att leva ut sin mission, inre och yttre mission, evangelisation hemma och mission där ute globalt.
Ernst och Hulda i serien "Cross over" här på Mission Xp [M'Xp] är två exempel på personer som omvända och troende såg kristenhetens mission. De valde att radikalt mitt under och strax efter första världskriget gå ut i missionsuppdraget. Visst, alla har inte kallelsen att "gå ut". Men däremot har alla kristtrogna och varje kyrka uppdraget att leva ut uppdraget som är givet. Och när vi ser oss omkring är inte allt väl beställt härvidlag. Här finns mycket i Den svenska kristenheten som behöver läggas ned och skrotas.
Under 1980-talet talade den anglikanske prästen David Watson vid konferenser i Sverige om behovet att regelbundet se över församlingens liv inför varje nytt år. Att stanna upp, reflektera och analysera och fråga sig: Vad bär frukt och vad bär inte frukt? Samt att efter en analys också lägga ned det som inte bär frukt i församlingen. Efter decenniers erfarenhet i Svenska kyrkan vet jag att detta oftast inte alls görs utan allt förblir vid vad det varit. Det finns givetvis undantag i Sverige, men tyvärr är traditionella och fria kyrkor alltför hårt styrda av traditionens bekännelse "så här har vi alltid gjort". David Watson säger om missionen "En levande församling är alltid särskilt intresserad av sitt eget missionsarbete, både på hemmafronten och på missionsfälten. Den försöker att inte vara inskränkt och trångsynt utan arbeta på att se Guds verk i ett världsomspännande perspektiv och vill uppmuntra alla att direkt engagera sig i någon form av missionsverksamhet. Det borde finnas en ständig ström av kandidater för skördefälten utomlands, och dessa män och kvinnor bör backas upp av församlingen när det gäller ekonomi, bön och personliga kontakter…"
Huvudskälet till bristerna i kyrkornas och samfundens missionsinsats i Sverige är huvudsakligen att finna i att man tappat de profetiska dimensionerna. Man har inte framtidsscenariot framför sig. Målet som närmar sig då Herren Kristus Jesus återkommer på skyarna till dom och frälsning, det målet har alltför ofta lagts på hyllan som något för historiens skräpkammare. Men, profetia är historia i förväg.
Hur ska vi få flera missionärer för inre och yttre mission? Hur många missionärer behöver vi? Man säger att vi just nu behöver 200.000 nya missionärer för att nå ut med evangelium till onådda folkgrupper i världen. Är det möjligt? Varje församling under 500 medlemmar tar ansvar för en missionär. 500 och flera sänder två. 1000 sänder fyra, 2000 sänder 5 o.s.v. Om tre hundra kyrkor i Sverige kunde dela den visionen med världen i övrigt skulle vi 200.000 nya missionärer. Visionen bygger på Apg 13 och kallas Acts 13 Breakthrough.
Läs mera om >> Nätverket Missions Mobilisation
Hur ska Den svenska kristenheten komma dit? Till svaret hör bland annat att Det profetiska ordet och Bibelns profetiska dimensioner i den helige Ande får förnyat utrymme i våra hjärtan. Då får vi också en intellektuell förståelse av kyrkans väsen och kallelse - sådan som den var och är tänkt av Kyrkans Herre. Det enda kruxet är att det kostar. Det är ett pris att betala. Och det kommer att kosta skjortan som evangelisterna brukar säga. Men, vem kan motsäga att det är värt priset…
Den profetiska dimensionen av kristenlivet är inget extra tillbehör. Det profetiska i alla sina olika delar och funktioner är en grundläggande och fundamental del i kristenlivet. Missionen och missionsglöden har en direkt koppling och drivkraft med denna gåva från kyrkans Herre.
