MXp

Långt hemifrån Ulfstorp borta i St Paul, Minnesota, befinner sig Hulda. Studierna vid Bethel-seminariet är en god och grundläggande förberedelse för den blivande Afrika-missionären. Livet där är både inspirerande och spännande. Hulda har många skandinaviska vänner här i Minnesota. Det nya landet med allt vad det innebär är som en ny värld för Hulda från Sandsjöbygden i Småland.

Hulda tänker givetvis inte så sällan på hemsocknen och livet i Sandsjö under åren vid Mississippifloden, Lake Superior i Twin Cities som städerna St Paul och Minneapolis kallas.

Huldas tankar går ofta hem till mor, far och syskonen. Sina tankar gör hon till böner inför Himlens Gud - att Fadern ville bevara och beskydda dem där hemma.

Året för konfirmationen i Norra Sandsjö kyrka och alla läskamrater i den egna nya klädningen och allt högtidligt - - - glimrar förbi i hennes tankar som vackra skioptikonbilder, sådana bilder som magistern brukade visa i skolan och vid föreläsningarna i Sandsjö station. Det var samma år som det var Runebergs 100 års dag då vi skolbarn sjöng Vårt land. Fänrik Stål deklamerades av oss skolbarn och magistern. Jag kommer så väl ihåg den dagen som vi avslutade med sjunga Runebergspsalmen "Bevara, Gud, vårt fosterland / Håll över det din starkhets hand / Och var dess hägn i strid som frid / I sorgens som i glädjens tid."

En annan bild som ofta kommer åter i Huldas tankar är året som blev så förunderligt förvandlat. Året som var frälsningens och omvändelsens speciella år - 1909. Allt blev nytt. Sorgens och de tunga tankarnas månader och år byttes mot hoppets, tillförsiktens och fridens sinne och tankar. Detta var året när allting blev nytt, då Guds Ande döpte hennes själ och liv i nådens och barnaskapets nya liv. Oh, vilken underbar Frälsare Jesus ändå var, som också burit Huldas från Ulfstorp barna- och ungdomsår vid sitt hjärta. Nu var hennes eget hjärta uppfyllt av Hans försoning och nåd från Golgata. Oh, vilken glädje att också kunna tänka tillbaka på hur det var tiden före och efter omvändelsens under. Det här var också året då predikanten i Norra Sandsjö missionshus Johan Eklund med sin familj avreste till Amerika. Vi hade avskedsfest en söndag och det var många som saknade Johan som varit predikant på orten i tolv år. Missionsföreningen skänkte Eklund ett Halda-ur med inskription, minns Hulda.

Omvändelsens år minns Hulda också hur Johan Eklund bland det sista han gör i socken före Amerikaresan är med och talar vid en begravning tillsammans med vice pastorn Joh. Willstedt som verkade så välsignat för oss unga i Sandsjö. Det var litet speciellt med den begravningen eftersom den var efter kronofjärdingsmannen Karl Otto Andersson hemifrån min by och gård i Ulfstorp. Han dog i lunginflammation 73 år gammal. Andersson hade kommit med i Missionsföreningen och varit med under tjugo år. Hulda hade skrattat mången gång åt fjärdingsmannen Anderssons berättelse om vad som hänt änkan Augusta Emelia Andersson i Prinsfors när hon kom uti affären en morgon och skulle tända upp i den öppna spisen i affärslokalen. Då kunde hon inte öppna spjället. Hur hon än försökte gick det inte öppna. Från skorstenen hörde hon underliga ljud. Först trodde hon att en uggla råkat ramla ned i skorstenen men kunde sen höra en ynklig röst inifrån pipan från en karl som bad om hjälp att komma ned. Änkan visste först inte vad hon skulle ta sig till men sprang efter en stund till grannen för att få hjälp att hämta lagens väktare. Så småningom infann sig fjärdingskarlen Björklund från Ulfstorp iklädd uniformsmössa och kavaj med blanka knappar. Han kunde snart konstatera att det var en sotarlärling som råkat fastna i skorstenen, sittande på spjället, och varken kunde ta sig upp eller ned! Där hade han suttit åtskilliga timmar, riktigt medtagen. Den skräckslagne ynglingen kunde efter mycket besvär dras loss ur sin trånga cell. Nattetid var ju ingen lämplig tid för sotning, så fjärdingsmannen undrade vad som hänt. Sotarlärlingen erkände att han varit ute för att stjäla och skaffa sig reskassa till en planerad amerikaresa. Handelsboden i Prinsfors hade valts som "offer". Efter mörkrets inbrott begav han sig dit, tog sig upp på taket och kröp ned i skorstenen. Att ta sig in den vägen trodde han skulle vara enkelt. Men hade inte tänkt på spjället! Det blev ingen amerikaresa för sotarlärlingen. Resan gick i stället till cellfängelset i Jönköping där han fick avtjäna 12 månader. Året för denna händelse råkade också vara 1888, samma år som Hulda föddes. Dessutom handlade det om Ulfstorp. Det handlade om Amerikaresa. Hulda log mer än en gång åt sotarlärlingen…

Hulda tänkte på alla Sandsjöbor som före henne åkt över till Amerika. Från Jönköpings län utvandrade 100.000 smålänningar alltifrån 1850-talet. Cirka 1.300 från Sandsjö socken. Det var inte så underligt att det blev Amerika för hennes del. Tidningarnas annonser hade varje år erbjudanden om billiga ångbåtsresor direkt till New York. Hennes släktingar berättade om Minnesota och om Illinois. Om hur den första gruppen från Sandsjö 1852 omfattade 52 personer som kom till Andover där prästen L.P. Esbjörn i den lutherska svenskförsamlingen tog väl hand om invandrarna. Där hade Jenny Linds-kapellet byggts 1851 och fått sitt namn av sångerskan som bekostat byggnaden. Hemma i socken kände man många svenska borta i Amerika. Dessutom hade Hulda träffat Elsa Borg i Vita Bergen 1913 som berättat om Bethel Seminary i St Paul och om alla skandinaver som studerade i den miljö som präglats så starkt av Fredrik Franson.

Hulda tänkte på sin Magister och Fänrik Stål och psalmerna. Han som inte hade någon vänster arm. Han hade som 14-åring fastnat i en kraftöverföringsrem på sågen och fått armen avsliten. Hulda tänkte ofta på vilket föredöme denne Alfred Thunberg var, som magister och lärare, hans inspiration för oss unga att våga och vara djärva och satsa på utbildning. Tänkte på hans föreläsningar med skioptikonbilderna om Göta kanal, Norrlandsresan eller Antikens Rom.

Hulda fanns i St Paul men tänkte ofta på alla människor hon tyckte om och älskade där hemma i Sandsjö...

Föräldrahemmet och syskonen, konfirmationsvännerna, prosten Bergqvist, vicepastorn Willstedt, predikanten Eklund, ungdomsvännerna från omvändelsens år och Magistern...