MXp

BILD: hemma vid bordet i N.Sandsjö FOTO: Sandsjö Hembygdsförening
 
Vid Svenska Alliansmissionens expedition har man just öppnat brevet från Hulda. Bland dem som läser det är åldermannen och missionsresen Adolf Thomander. Hans gillande min inför Huldas beslutsamhet är inte svårt att se vid hans genomläsning.

---

 
Undertecknad är född den 8 maj 1888 i Ulfstorp Norra Sandsjö församling Jönköpings län. Tidigt från barndomen var jag dragen till Herren, redan vid 7 års ålder kände jag Herrens kallelse att gå till Afrika.

Men någon hel övergång blev det inte förr än vid 20 års ålder. Ifrån denna tid låg människornas nöd hårt på mitt hjärta.

År 1910 genomgick jag en bibelkurs vid Götabro för att sedan om Herren ville gå ut på fältet, men då var dörren ej öppen.
Efter genomgången kurs, började Herren kraftigt tala med mig om
hedningarnas nöd, men o, vad jag ryste vid tanken att gå till hedningarna.

År 1913 tidigt på våren förnam jag Herrens kallelse, och nu kraftigare än någonsin. Men var ej villig att gå, utan sade, Herre sänd vem du vill men icke mig. Efter mycken nöd, slitning och strid lovade jag Herren att gå.

Skrev då till Missionssekreteraren men fick ej svar på hur det blev, men nu var jag lugn för nu vilade jag i Herrens hand nu fick han göra som han ville.

I höstas genomgick jag en kurs på Elsa Borgs hem, för att utbildas till sköterska för barn. Men hade ej varit där länge förrän jag var viss på att nu öppnades väg för mig ut till fältet. Jag är nu viss på min kallelse till Sydafrika.

Så skrev Hulda inför sin vistelse i Amerika. Brevet skrevs och sändes förmodligen våren 1915.

 

BILD: Hulda FOTO: SAM:s arkiv Jfa

Senare skriver Hulda från Betelseminariet i St Paul, där hon studerar 1917 och 1918 fram till sommaren 1919. Brevet är skrivet när freden slutits 11 november 1918 förmodligen i slutet av december 1918. Det framgår av dokumentationen att brevet läses i början av 1919 på SAM:s expedition, där man med stor glädje läser bakom raderna i brevet om - den blivande nya afrikamissionären - Huldas fasta nit och beslutsamhet…

Missionssekreteraren skriver den 15 januari 1919 i SAM:s missionstidning Trosvittnet:
Missionärskandidat Hulda Björklund som - om Gud vill - skall gå till Syd-Afrika, har under de senaste två åren för sin utbildning vistats i Amerika. Nästa sommar [sommaren 1919] ämnar hon sig hem till Sverige för att härifrån utgå till sitt blivande missionsfält. I ett brev med hälsningar till hennes vänner i hemlandet skriver hon bland annat:

"… Tiden går så fort och hedningarna dö, utan att få höra om Jesus. O, att jag snart finge gå ut! Men Herrens tankar äro högre än våra tankar och hans vägar högre än våra vägar. Hur skönt är det icke att få äga honom till rättesnöre i våra liv, så att hans vägar bli våra vägar. Jag önskar att jag kunde göra mera för honom, som för mig har dött och uppstått, och som har frälst och ända hittills bevarat mig…
… Hulda Björklund." 

Brevet skriver hon alltså i december månad 1918. Hulda tänker på familjen hemma på Ulfstorp i Norra Sandsjö socken. Hon är glad över att freden slutits 11 november. Hon tackar Gud tillsammans med alla sina för att freden kommit till Europa. Alla skandinaver i Minnesota gläds med varandra över freden.

BILD: Bethel Seminary ca 1918 PHOTO: Betel.edu

Där borta i St Paul i Minnesota tänker hon: Nu blir det lättare för oss som vill åka ut som missionärer, både till Afrika, Indien och Kina. Hedningarna behöver få höra om Jesus och få erfarenhet av levande Gud. Precis som jag fick göra 1909. Huldas tankar där borta i St Paul går till minnen som: Konfirmationen i N. Sandsjö kyrka och hennes fars plötsliga död inom loppet av ett år 1903-1904… Missionsföreningen hemma i Sandsjö vars missionshus byggdes ut så att dubbelt så många åhörare - tack vare fabrikör John Zeinwoldts givmildhet - kunde komma samman… Året 1909 minns hon särskilt och då bildades konfirmationsklubb med vice pastor Johan Villstedt, kantor Veber och lärarinnan Maria Rosenqvist. Det var gökottan och evangelistmöte i Möcklamo några underbara junidagar på Ekebacken… 

Hemma i N. Sandsjö 1918 grasserade spanska sjukan. Ett 30-tal på fabirken och också kontoret var drabbat, liksom 15 barn i en enda skolklass. Skolan fick stängas. Flera unga dör, en 23-åring i Röd, och en 32-årig järnvägsarbetare, orgeltrampare Karl Svenssons son Johan Emil. Det nyrestaurerade Betel invigdes i september, då bl.a. missionär A. Wikström, Hilda Dufva och Ida Jönsson medverkade.

Snart är tiden inne för Hulda att efter 2½ år åka hem till N.Sandsjö och Afrika…

Historia om  Bethel Seminary St.Paul

Läs om professor >> G. William Carlson St.Paul som bidragit med fakta kring Hulda vid Bethel Seminary, fakta som kommer i senare artikel. Obs. bläddra några sidor nedåt så kommer professor Carlson på bild med sin artikel.