TURKEY - in God´s heart
TURKIET betecknas som den största onådda nationen i världen. En gång var detta område kristendomens centrum men det blev med tiden ett starkt fäste för islam. Den kristna befolkningen har minskat från 22 % till 0,2 % sedan år 1900 - de flesta av dessa kristna är inte turkar utan tillhör etniska minoriteter. Det är fortfarande få av landets cirka 70 miljoner muslimer som någonsin har hört evangeliet.
Den kristna kyrkan som helhet har minskat på grund av utflyttningen bland minoritetsgrupper som armenier, greker och assyrier, medlemmar i den gamla öst - kyrkan. Kristna räknas ofta som en andra klassens medborgare på grund av deras etniska och religiösa bakgrund. Smutskastningskampanjer i TV och andra medier mot missionärer och lokala troende har varit vanliga inslag under senaste åren. De evangeliskt troende är få, uppskattningsvis omkring 3000 bland turkar och kurder med muslimsk bakgrund. Hur som helst så pågår en tillväxt i den inhemska församlingen vilket ger upphov till tacksägelse.
Nyckeln finns hos turkarna själva
Den Turkiska kyrkan växer fram mer och mer. År 1960 fanns det mindre än 10 kända troende från muslimsk bakgrund; Idag finns det omkring 25 turkisk talande församlingar i flera av landets provinser, främst i landets västra delar. Den långsiktiga målsättningen är att på sikt få se minst en församling i var och en av landets 80 provinser. Det finns idag hundratals utländska troende som bor i Turkiet och på olika sätt försöker kommunicera evangeliet och främja utvecklingen av Kyrkan. Men nycklarna till framtidens församlingstillväxt tror jag finns hos de troende turkarna själva. En turk som älskar Jesus, lever i Ordet och i det nätverk av relationer på platsen där den bor, är de bästa verktygen i Guds hand.
Tretton nycklar att be för…
v Turkiska ledare, medan de söker för att arbeta tillsammans, grundlägga sin egen identitet och planera sin egen framtid. Ett nationellt samråd för de turkiska ledarna grundades 1990.
v De troende, som ofta blir isolerade på grund av fruktan och förtryck från familjer och vänner och misstänksamhet från andra troende. De flesta går igenom en svår identitets kris sedan de kommit till tro på Kristus. Det är vanligt att man faller tillbaka igen eller att man kompromissar genom äktenskap med en icke troende, vilket ofta leder till problem. Be om: varma, innerliga församlingar som förmedlar mod, en känsla av tillhörighet och som lever i glädjefylld tillbedjan.
v Uthållighet. Att flytta ut ur landet är en vanlig väg för att slippa förföljelse, hitta ett bra välbetalt jobb eller att finna en utländsk man eller kvinna att gifta sig med. De troende behöver bo kvar i landet för att en stark, växande församling ska bli en verklighet i Turkiet.
v Mod under förföljelse. En våg av arresteringar av troende skedde 1988, detta ledde till förhör och domstolsförhandlingar, men varje domstolsfall fick avslag eller så lades det ner. Detta har ökat de troendes mod i att leva ut sin kristna tro. Smutskastningskampanjer i olika medier och ibland från myndigheter skapar tryck och osäkerhet.
v Frimodig evangelisation. Turkiska troende håller på att ta över en del ledarskaps funktioner som utländska troende tidigare har haft och andra har startat egna projekt utifrån egna visioner. Be om: en allt starkare vision i det turkiska ledarskapet, för att se en levande församling planterad i varje provins av Turkiet.
v Målsättningen om en levande, växande församling i var och en av de 80 provinserna – omkring 15 provinser har idag en församling. Be speciellt för provinserna i östra Anatolien och de längs Svartahavskusten.
v Laglig rätt att registrera sig som församling. Denna möjlighet håller sakta på att växa fram genom ett antal domstolsfall, men jämställdhet för alla religioner är ännu inte nådd. På detta område sker mycket i dessa dagar genom olika EU-anpassningar.
v Ledarskapsträning, vilket har varit svårt att starta upp i Turkiet; ett program har startats upp i Ankara och Istanbul. Bibelskola har öppnats i Istanbul och Izmir.
v Kurderna, är en majoritet i östra och sydöstra Turkiet. Regeringens förtryck mot kurdernas språk och politiska rättigheter (det blev lagligt att tala kurdiska så sent som 1991) har gjort det extra känsligt att nå dem med evangeliet. Många kurder i norra delen är aleviter (detta är en gren inom islam som ställer Jesus högt). Omkring 25 % av alla turkar i väst Europa är kurder. Det kan idag finnas några hundratal evangeliskt troende bland kurderna. Be om att man på ett taktfullt sätt ska kunna nå ut till dem, att bibeln och övrig litteratur ska översättas.
v I Turkiet bor också andra muslimska minoritets grupper, de utgör 1,8 % av befolkningen. Inga av dessa folk har blivit evangeliserade. Många bor i små gemenskaps grupper, men de börjar i allt högre grad tala turkiska.
v Iranska flyktingar, som flydde undan våldet och islamiska extremister vid revolutionen 1979. Upp till 500 000 lever fortfarande i Turkiet - många i Istanbul. Några av dessa flyktingar har gett respons på evangeliet och några små farsi-talande församlingar har grundats i Istanbul och Ankara.
v Flyktingar från kommunist länder i central Asien; många kommer från onådda länder som Afghanistan, Uzbekistan, Kazakstan, Kirgistan, Turkmenistan och andra länder.
v Universitets studerande. Det finns omkring 500 000 studenter på ca 350 universitet och "colleges". Från länder i mellanöstern, Centralasien och forna sovjetstaterna kommer dessutom varje år studenter för att läsa vid olika universitet i Turkiet. Alla dessa utbildningscentra utgör mötesplatser för unga människor, att finna vägar att kommunicera evangelium i dessa miljöer är en utmaning för den framväxande kyrkan.
Hur kan vi Be för utländska arbetare?
v Fler arbetare, skickligjorda och utrustade för tältmakeri tjänst i landet - bättre möjligheter att dela evangeliet är svårt att finna i Turkiet.
v Det rätta arbetssättet och strategin, som möjliggör att fler och fler tar emot evangelium. De flesta missionärerna är engagerade som lärare, studenter, inom affärsverksamhet, eller befinner sig i landet på vanligt turistvisum.
v Relationerna med nationella troende - för många utlänningar i ett område kan kväva utvecklingen av ett inhemskt ledarskap. Målet måste vara att se ett nationellt ledarskap utvecklas.
v De cirka 20 organisationerna som verkar i landet med en speciell börda och kallelse för turkarna. Samverkan, vishet och glädje i uppgifterna är a och o.
v Stärkt vision för att evangelisera hela nationen. Mycket lite mission har utförts i östra Anatolien, längs med Svarta havskusten och i de inre provinserna. Be om de rätta strategierna för evangelisation och församlingsplantering i dessa områden.
Visste du att.....
Ø berget Ararat där Noaks ark strandade ligger i östra Turkiet.
Ø att platsen Haran, dit Abraham vandrade från staden Ur, är belägen i sydöstra delen av landet
Ø de troende började kallas för kristna i Antiokia, dagens Turkiet.
Ø Paulus utförde en stor del av sin tjänst i Mindre Asien, nuvarande västra Turkiet
Ø Alla de 7 Nya Testamentliga församlingarna som nämns i uppenbarelseboken var belägna i detta rikt historiska land.
Vad hände sedan?
När den unga kyrkan framgångsrikt hade evangeliserat och planterat församlingar i detta område av världen, började deras iver och spontanitet sakta falla in i former. När sedan Kristendomen blev statsreligion under 300-talet blandades politik och religion allt mera samman. Mycket av saltet i sann kristen efterföljelse gick förlorad på vägen och när sedan Seljukerna, de muslimska turkarna, drog in från central Asien på 700-talet så var kyrkan för svag för att stå emot. Många kristna drogs sig tillbaka in i isolerade miljöer och delade inte evangeliet med sin muslimska omgivning. Inre slitningar inom kyrkan och korstågen från Väst-kyrkan under medeltiden har ytterligare bidragit till spända relationer med muslimer under historiens lopp.
De tragiska händelserna i samband med första världskrigets folkmassmord ledde till att den kristna församlingen så gott som utrotades. Att vara turk idag är det samma som att vara muslim, när någon väljer att följa Jesus kan det ofta uppfattas som förräderi mot familj och nation.
Ett spirande hopp!
v Turkiska ledare, medan de söker för att arbeta tillsammans, grundlägga sin egen identitet och planera sin egen framtid. Ett nationellt samråd för de turkiska ledarna grundades 1990.
v De troende, som ofta blir isolerade på grund av fruktan och förtryck från familjer och vänner och misstänksamhet från andra troende. De flesta går igenom en svår identitets kris sedan de kommit till tro på Kristus. Det är vanligt att man faller tillbaka igen eller att man kompromissar genom äktenskap med en icke troende, vilket ofta leder till problem. Be om: varma, innerliga församlingar som förmedlar mod, en känsla av tillhörighet och som lever i glädjefylld tillbedjan.
v Uthållighet. Att flytta ut ur landet är en vanlig väg för att slippa förföljelse, hitta ett bra välbetalt jobb eller att finna en utländsk man eller kvinna att gifta sig med. De troende behöver bo kvar i landet för att en stark, växande församling ska bli en verklighet i Turkiet.
v Mod under förföljelse. En våg av arresteringar av troende skedde 1988, detta ledde till förhör och domstolsförhandlingar, men varje domstolsfall fick avslag eller så lades det ner. Detta har ökat de troendes mod i att leva ut sin kristna tro. Smutskastningskampanjer i olika medier och ibland från myndigheter skapar tryck och osäkerhet.
v Frimodig evangelisation. Turkiska troende håller på att ta över en del ledarskaps funktioner som utländska troende tidigare har haft och andra har startat egna projekt utifrån egna visioner. Be om: en allt starkare vision i det turkiska ledarskapet, för att se en levande församling planterad i varje provins av Turkiet.
v Målsättningen om en levande, växande församling i var och en av de 80 provinserna – omkring 15 provinser har idag en församling. Be speciellt för provinserna i östra Anatolien och de längs Svartahavskusten.
v Laglig rätt att registrera sig som församling. Denna möjlighet håller sakta på att växa fram genom ett antal domstolsfall, men jämställdhet för alla religioner är ännu inte nådd. På detta område sker mycket i dessa dagar genom olika EU-anpassningar.
v Ledarskapsträning, vilket har varit svårt att starta upp i Turkiet; ett program har startats upp i Ankara och Istanbul. Bibelskola har öppnats i Istanbul och Izmir.
v Kurderna, är en majoritet i östra och sydöstra Turkiet. Regeringens förtryck mot kurdernas språk och politiska rättigheter (det blev lagligt att tala kurdiska så sent som 1991) har gjort det extra känsligt att nå dem med evangeliet. Många kurder i norra delen är aleviter (detta är en gren inom islam som ställer Jesus högt). Omkring 25 % av alla turkar i väst Europa är kurder. Det kan idag finnas några hundratal evangeliskt troende bland kurderna. Be om att man på ett taktfullt sätt ska kunna nå ut till dem, att bibeln och övrig litteratur ska översättas.
v I Turkiet bor också andra muslimska minoritets grupper, de utgör 1,8 % av befolkningen. Inga av dessa folk har blivit evangeliserade. Många bor i små gemenskaps grupper, men de börjar i allt högre grad tala turkiska.
v Iranska flyktingar, som flydde undan våldet och islamiska extremister vid revolutionen 1979. Upp till 500 000 lever fortfarande i Turkiet - många i Istanbul. Några av dessa flyktingar har gett respons på evangeliet och några små farsi-talande församlingar har grundats i Istanbul och Ankara.
v Flyktingar från kommunist länder i central Asien; många kommer från onådda länder som Afghanistan, Uzbekistan, Kazakstan, Kirgistan, Turkmenistan och andra länder.
v Universitets studerande. Det finns omkring 500 000 studenter på ca 350 universitet och "colleges". Från länder i mellanöstern, Centralasien och forna sovjetstaterna kommer dessutom varje år studenter för att läsa vid olika universitet i Turkiet. Alla dessa utbildningscentra utgör mötesplatser för unga människor, att finna vägar att kommunicera evangelium i dessa miljöer är en utmaning för den framväxande kyrkan.
Hur kan vi Be för utländska arbetare?
v Fler arbetare, skickligjorda och utrustade för tältmakeri tjänst i landet - bättre möjligheter att dela evangeliet är svårt att finna i Turkiet.
v Det rätta arbetssättet och strategin, som möjliggör att fler och fler tar emot evangelium. De flesta missionärerna är engagerade som lärare, studenter, inom affärsverksamhet, eller befinner sig i landet på vanligt turistvisum.
v Relationerna med nationella troende - för många utlänningar i ett område kan kväva utvecklingen av ett inhemskt ledarskap. Målet måste vara att se ett nationellt ledarskap utvecklas.
v De cirka 20 organisationerna som verkar i landet med en speciell börda och kallelse för turkarna. Samverkan, vishet och glädje i uppgifterna är a och o.
v Stärkt vision för att evangelisera hela nationen. Mycket lite mission har utförts i östra Anatolien, längs med Svarta havskusten och i de inre provinserna. Be om de rätta strategierna för evangelisation och församlingsplantering i dessa områden.
Visste du att.....
Ø berget Ararat där Noaks ark strandade ligger i östra Turkiet.
Ø att platsen Haran, dit Abraham vandrade från staden Ur, är belägen i sydöstra delen av landet
Ø de troende började kallas för kristna i Antiokia, dagens Turkiet.
Ø Paulus utförde en stor del av sin tjänst i Mindre Asien, nuvarande västra Turkiet
Ø Alla de 7 Nya Testamentliga församlingarna som nämns i uppenbarelseboken var belägna i detta rikt historiska land.
Vad hände sedan?
När den unga kyrkan framgångsrikt hade evangeliserat och planterat församlingar i detta område av världen, började deras iver och spontanitet sakta falla in i former. När sedan Kristendomen blev statsreligion under 300-talet blandades politik och religion allt mera samman. Mycket av saltet i sann kristen efterföljelse gick förlorad på vägen och när sedan Seljukerna, de muslimska turkarna, drog in från central Asien på 700-talet så var kyrkan för svag för att stå emot. Många kristna drogs sig tillbaka in i isolerade miljöer och delade inte evangeliet med sin muslimska omgivning. Inre slitningar inom kyrkan och korstågen från Väst-kyrkan under medeltiden har ytterligare bidragit till spända relationer med muslimer under historiens lopp.
De tragiska händelserna i samband med första världskrigets folkmassmord ledde till att den kristna församlingen så gott som utrotades. Att vara turk idag är det samma som att vara muslim, när någon väljer att följa Jesus kan det ofta uppfattas som förräderi mot familj och nation.
Ett spirande hopp!
Under senare delen av 1900-talet och in i det nya millenniet har vi sett en positiv utveckling som föder tacksamhet. Det jag kortfattat har försökt beskriva ovan är en ringa begynnelse på vad vi önskar se växa fram i denna på så många sätt vackra nation.
Guds kärlek får den turkiska kyrkan att åter vibrera av liv. Turkiet är inte en förlorad nation. Herren utgjuter av sin Ande och sin kärlek i hjärtat hos sitt folk. I flera år har det uthålligt såtts. Detta såningsarbete behöver givetvis fortsätta och utökas, för möjligheten finns att nå Turkiets muslimer med evangelium. En ny skörd håller på att samlas in och kyrkan växer så sakta på nytt.
Martin Ström
Martin Ström
Kommentarer
blog comments powered by Disqus
Trackback
