Tidstecken - Profetiskt (Nr 12)
Bild: Golden gate Foto: AarinFreePhot
T i d s t e c k e n - P r o f e t i s k t (Nr 12)
Två dagar före Långfredag när Jesus var på väg ut från tempelområdet möts han av lärjungarna och man kommer att samtala om templet och dess skönhet. Plötsligt säger Jesus: "Ni ser allt detta. 'Amen' säger jag er: Här skall inte lämnas sten på sten. Allt skall brytas ner."
När sedan Jesus på Oljeberget sitter och samtalar med dem frågar de: "Säg oss: När skall detta ske, och vad blir tecknet på din återkomst och den här tidsålderns slut?" Jesus ger ett långt och utförligt svar, varefter han berättar liknelsen om fikonträdet och säger att det släkte som såg de händelser som han just beskrivit, om hur bladen spricker ut på fikonträdet - nationen Israel - också skulle se hur allt gick i uppfyllelse.
Som en av huvudpunkterna i sitt svar talar Jesus om hur Israel ska vara tillbaka i landet (Matt 24:16), hur templet ska vara återuppbyggt (Matt 24:15) och hur de gamla gudstjänstformerna ska vara återställda (Matt 24:20), efter en lång period av förskingring. Återförsamlandet av folket är kanske det mest betydande tecknet på lärjungarnas fråga om När och Hur.
Skriften talar om att Israel som folk och nation ska återupprättas. Ett led i denna återupprättelse utgörs bl.a. av judafolkets återvändande till sitt land. Redan innan folket hade tagit landet i besittning profeterade Mose för omkring 3500 år sedan om folkets förskingring och återsamlande,
När allt detta kommer över dig, välsignelsen och förbannelsen som jag har förelagt dig och du lägger detta på ditt hjärta bland alla hednafolk dit HERREN, din Gud, fördriver dig, och du vänder om till HERREN, din Gud, och lyder hans röst (…) då skall HERREN, din Gud, göra slut på din fångenskap och förbarma sig över dig. HERREN, din Gud, skall då åter samla dig från alla folk, dit han har skingrat dig. Även om dina fördrivna skulle vara vid himlens ände, skulle HERREN, din Gud, samla dig därifrån och hämta dig därifrån. HERREN, din Gud, skall föra dig in i det land som dina fäder har haft till besittning, och du skall besitta det. Han skall göra dig gott och föröka dig, mer än dina fäder. (5 Mos 30:1-5)
Detta återsamlande, på hebreiska "aliyah", sker på världsvid basis, och är i ändens tid aktuell på Guds profetiska agenda. Den rest som återsamlas ska "inte mer ryckas upp ur det land som jag har givit dem, säger HERREN." (Amos 9:15) Folket som återsamlas kommer på plats i landet Israel, medan det ännu är andligt dött. Den andliga återupprättelsen sker med detta folk i Löftets land. Hesekiel talar om detta med bilden av de döda benen i dalen, i landet. Det ska bli en kropp, innan det andligen återupprättas. I landet ska Herren blåsa liv i sitt folk genom sin Ande (Hes 37:1-8, 14).
För cirka 2700 år sedan sade Gud genom Jesaja, "På den dagen skall HERREN för andra gången räcka ut handen för att friköpa en rest av sitt folk, som är kvar i Assyrien, Egypten, Patros, Nubien, Elam, Sinear, Hamat och havsländerna. Han skall resa ett banér för hednafolken och samla de fördrivna av Israel och de kringspridda av Juda från jordens fyra hörn. (Jes. 11:11-12)
Detta löfte om återsamlande handlar inte bara om befrielsen från fångenskapen i Babylon, eftersom återsamlandet skildras ske från ett flertal områden: Assyrien, Egypten, Patros (ett område i övre Egypten), Etiopien (delar av nuvarande Sudan och södra Egypten hörde hit), Elam (nordost om Persiska viken), Hamat (en stad i Syrien), havsländerna (länderna kring Medelhavet, dvs det romerska imperiet). Elam, Sinear och Hamat hörde till det assyriska riket. Lägg märke till hur omfattande profetian i Jes. 11 är. Församlandet sker från hela jorden.
När Jesus blev korsfäst höjdes ett banér för folken, "när jag har blivit upphöjd från jorden skall jag dra alla till mig." (Joh 12:32) Det banéret ska ännu hållas högt, och folket och folken ska följa det, "Jag har också andra får, som inte hör till den här fållan. Dem måste jag också leda, och de kommer att lyssna till min röst. Så skall det bli en hjord och en herde." (Joh 10:16)
För cirka 2600 år sedan talade Gud genom Jeremia, 16:14-15, "Se, dagar skall komma, säger HERREN, då man inte mer skall säga: "Så sant HERREN lever, han som förde Israels barn upp ur Egyptens land", utan: "Så sant HERREN lever, han som förde Israels barn ut ur landet i norr och ur alla andra länder, dit han drivit dem bort." Ty jag skall föra dem tillbaka, till deras land, det som jag gav åt deras fäder." (jfr par. Jer 23:7-8)
För cirka 2600 år sedan kungjorde Gud genom profeten Sefanja, 3:20, "På den tiden skall jag föra er hem, ja, då skall jag föra er samman. Ty jag skall låta er bli till berömmelse och lovsång bland jordens alla folk, när jag gör slut på er fångenskap inför era ögon, säger HERREN."
Och genom profeten Sakarja, 10:8-9, "Jag skall locka på dem och samla dem tillhopa, ty jag förlossar dem; och de skall bli lika talrika som de fordom var. Och när jag planterar ut dem bland folken, skall de tänka på mig i fjärran; och med sina barn skall de få leva och komma tillbaka.
Om Israel idag är ett tidstecken i allmänhet, så är judarnas aliyah från "landet i Norr" i denna tid ett tidstecken i synnerhet. Vi läser om detta skeende i Jeremia, 23:3-8. Återsamlandet av judafolket är vad som ska föregå Jesu återkomst.
Det är alltså i denna kontext med Israel och judafoket som Jesu utförliga undervisning ges då lärjungarna frågat: "När skall detta ske, och vad blir tecknet på din återkomst och den här tidsålderns slut?"
Den texten innehåller ett tiotal tecken på Jesu återkomst som man i kyrkohistorien kronologiskt sökt att "bocka av". Det kristenheten i stället kan och bör göra är att se h-e-l-a sammanhanget och l-e-v-a i en beredskap att Jesus-är-på-väg tillbaka. Dessutom står där Missions-tecknet om att Evangelium ska förkunnas över hela världen…
Se till att ni inte blir vilseledda. Ty många skall komma i mitt namn och säga: Jag är Messias, och: Tiden är nära. Men följ dem inte! Och när ni får höra om krig och uppror, så bli inte förskräckta. Ty sådant måste först hända, men det betyder inte att slutet kommer omedelbart." Vidare sade han till dem: "Folk skall resa sig mot folk och rike mot rike. Det skall bli stora jordbävningar och svält och pest på den ena platsen efter den andra. Fasansfulla ting och stora tecken skall visa sig från himlen.
Men innan allt detta händer, skall man gripa och förfölja er. Man skall utlämna er åt synagogor och fängelser och ställa er inför kungar och landshövdingar för mitt namns skull. Detta ger er tillfälle att vittna. Bestäm er därför att inte förbereda något försvarstal. Ty jag skall själv lägga orden i er mun och ge er vishet som ingen av era fiender skall kunna stå emot eller motsäga. Ni kommer att bli förrådda till och med av föräldrar och bröder, av släktingar och vänner, och en del av er skall man döda. Och ni skall bli hatade av alla för mitt namns skull. Men inte ett hår på ert huvud skall gå förlorat. Genom att stå fasta skall ni vinna era själar. När ni ser Jerusalem omringas av härar, då skall ni veta att staden snart skall bli ödelagd. Då måste de som bor i Judeen fly bort till bergen, och de som bor inne i staden måste lämna den, och de som är ute på landet får inte gå in i staden. Ty detta är vedergällningens tid, då allt som är skrivet skall gå i uppfyllelse. Ve dem som väntar barn eller ammar i de dagarna! Ty landet skall drabbas av en stor nöd, och vredesdomen skall komma över detta folk. De skall falla för svärdsegg och föras bort som fångar till alla hednafolk. Jerusalem kommer att trampas ner av hedningarna, tills hedningarnas tider är fullbordade. Tecken skall visa sig i solen, i månen och i stjärnorna, och på jorden skall folken gripas av ångest och stå rådlösa vid havets och bränningarnas dån. Människor skall ge upp andan av skräck, i väntan på det som skall komma över världen. Ty himlens krafter skall skakas. Då skall man se Människosonen komma i ett moln med stor makt och härlighet. Men när detta börjar ske, så räta på er och lyft upp era huvuden, ty då närmar sig er förlossning.
