MXp

Så har det alltså blivit dags för förlovning och dess eklaterande mellan Ernst och Hulda. 

Nu infinner sig en del frågor...
 
- NÄR förlovade de sig?
- VAR förlovade de sig?
- VEM berättade om förlovningen?

Praxis är att inte förlova sig inför äktenskap förrän under det tredje året man befinner sig ute i missionstjänst. Hulda har varit ute i sex år och Ernst fem år.

Frågorna om NÄR och VAR får den senast anlända missionären Naémi Gustafsson äran att besvara. Hon kom ut till Afrikafältet för ett år sedan och ges uppdraget av K.A.Hjelm att skriva konferensrapporten.

Detta är rapporten Naémi skrev hem till Sverige:

---

Det var under dagarna 13-17 januari 1927 som missionärskonferensen i Sydafrika hölls. Syskonen Arvid och Ruth Wikström hade inbjudit oss att samlas på deras station i White River. Och de flesta av kamraterna mötte upp. Det är inte så ofta som det går för sig att samlas så mangrant på grund av de stora avstånden emellan platserna. Men om det än innebär både långa och kanske tröttsamma resor för de flesta, så var det snart glömt. Det var solsken både ute och inne, när vi samlades på torsdagsmiddagen den 13. Syskonen Wikström hade gjort sitt bästa för att giva oss ett så varmt välkomnande som möjligt. Ute på gårdsplanen var flaggstången rest, och från densamma vajade den gula och blå duken. Det blev så varmt om hjärtat vid åsynen av densamma, och osökt fingo tankarna vingar. Jag kom ihåg de vackra lantgårdarna och de täcka villorna därhemma, som i sommartid ligga inbäddade i Nordens späda grönska. Någon liten insjövik brukar blänka fram mellan de vitstammade björkarna, och i trädgårdstäpporna, där äppel- och körsbärsträden blomma, brukar flaggstången ha sin plats.

Under innerlig bön till Gud om Hans ledning och hjälp började konferensen. Många viktiga frågor rörande det så ansvarsfulla arbete, som är oss givet, behandlades. Om meningarna stundtals voro något olika, så vilade dock en kärlekens och förståelsens ande över det hela. Av rapporterna från de olika stationerna framgick, att skördens Herre har välsignat försöken, som gjorts i Hans namn under det gångna arbetsåret. Och Han allena är mäktig att välsigna och bevara dessa kära svarta, som lyssnat till korsets budskap och, om kanske med dunkelt begrepp, dock utvalt den smala vägen.

Varje morgon samlades vi till en gemensam uppbyggelsestund. Då sjöngo vi våra kära svenska sånger - jag tycker, att de klinga vackrare i Afrika än någonsin. Och ur vittnesbörden, som frambars utav flera kamrater, framgick en längtan att få se mera av Jesu hörlighet uppenbarad.

På söndagen var det möten anordnade för de svarta. Ganska tidigt började de att komma, högtidsklädda, i små grupper. Många samlades, och för dem frambars det aldrig för gamla budskapet om frid för fridlösa. Vid slutet av eftermiddagens möte firade vi minnet av Jesu död. Det var en skön stund. Tänk så stort att härute i Afrika, det främmande landet, få gemensamt samlas till sådana stunder!

- - Bland söndagens högtidligheter må väl även nämnas, att vi hade glädjen lyckönska våra kamrater Hulda Björklund och Ernst Andersson med anledning av deras förlovning, som eklaterades den dagen. Välsigne Herren deras förbund!

Så hade de gått, dessa ljusa stunder i kamraters och syskons gemenskap, och avskedsstunden var inne. Efter en bönestund på knä, inneslutande oss alla i Faderns hägn, slogo vi ring och fattade varandras händer, under det vi, på en av kamraternas förslag, sjöngo "mors psalmvers": "Skriv i mitt hjärta in" -

För mig, nykommen som jag är och den första konferensen jag haft förmånen att vara med vid, dröja idel goda minnen och intryck från densamma.

Så låt oss ej tröttna, var vi än äro ställda, vänner därhemma, I som bedjen och arbeten för "Rikets" framgång på de hårda tegarna härute! Gud välsigne Eder såväl som oss med glädje och uthållighet i Hans heliga tjänst! - "Om vi icke uppgivas, så skola vi, när tiden är inne, få inbärga vår skörd."

Naémi Gustafsson

---

Så fick Naémi sända oss svar på frågorna om Ernst och Huldas förlovning.
Plats: White River.
Datum: söndagen den 17 januari 1927.