MXp

Foto: IAM

 

Under hösten 1924 fick man på Piet Retief besök av en tysk-amerikansk missionär. Under besöket berättade denne missionär om gjorda erfarenheter från Chicago. Det var en berättelse som handlade om hur själar blev frälsta vid nästan varje möte i Moody´s kyrka i Chicago och hur församlingen bedriver verksamhet i staden.

Det som mest förvånade K.A. Hjelm, Ernst och Johan samt de som hade möjlighet att ta del av missionärens delgivning var att denna församling med 5.000 medlemmar underhåller inte mindre än 80 missionärer på olika missionsfält.

När man gjorde invändningen: "Det måste vara ett rikt folk med flera millionärer", svarade missionären, "Nej, de är inte alls rika, de är vanligt folk och många hör till arbetarklassen." K.A Hjelm replikerade: "Men då måste det vara församlingar och missionsföreningar som hjälper till", och fick då till svar "Kanhända något, men Moodys församling sänder ut dem och ansvarar för deras underhåll, och de offrar verkligen i den församlingen."

K.A. Hjelm säger i samtalet med den gästande missionären, Ernst och Johan samt övriga samlade: "I sanning detta förvånar mig. Vad är orsakerna till detta? Kan ett av svaren vara att de tycks ha väckelse nästan jämt. Själar blir frälsta. Verksamheten i församlingen fortgår med nit och intresse, därför är också andan och intresset för hendingarnas omvändelse brinnande. Frukten av detta är 80 missionärer på missionsfälten…" 

   
Har vi inte i Svenska Alliansmissionen något att lära av erfarenheterna från Moodys kyrka i Chicago? frågar Hjelm i brev hem till SAM 27/11 1924, och fortsätter: - Är hemmissionen, den inre missionen, varm och brinnande? Är nitet för själars frälsning brinnande därhemma? Då ska detta nit och detta intresse även sträcka sig ut till hednafälten.

En källa med starkt tillflöde måste ha starkt utflöde. Ett friskt barn måste växa, det är naturligt. Men om källans tillflöde blir tilltäppt eller förhindrat, så kan man inte vänta något rikt utflöde. Är barnet behäftat med någon sjukdom, så kan växten därigenom förhindras. Därför må vi se till att tillflödena från ovan inte förhindras, att våra trosfönster står öppna mot Jerusalem.

Missions- och kyrkohistorien visar oss hur andligt varma tider av helig kärlek och nitälskan alltid medfört missionsintresse och missionsnit både för den närmaste omgivningen och för hela världen. Varför sändes Ansgar till Sverige? Gud älskar hela världen, och denna Guds kärlek besjälar även oss. Som församling är vi en missionerande församling. Vår mission har många ungdomsföreningar med kretsföreningar, friförsamlingar och missionsföreningar. Vi tackar Gud för dem alla. Vi har mellan 70 och 80 missionärer på hednafälten jämte infödda evangelister som får underhåll.

K.A. Hjelm påminner Ernst och Johan om hur Fredrik Franson en kväll i Stora missionshuset för ett kvarts sekel satte missionsnitet i brand. "Var är din broder?" var texten den kvällen. Man ställdes inför Guds ansikte. Då blev det klart vad Gud vill i eftersökandet den "vilselupne, slagne , ropande och döende brodern, hedningen". Och så kom en skara unga män och kvinnor som ville förverkliga Mästarens ord "Gån ut - gören alla folk till mina lärjungar!"

Så började vår mission, en liten skara om 10. Fyra till Kina, fyra till Indien, en till Japan och en till Afrika. Jag fick vara först här ute i Transvaal. En boerfarmare upplät en bostadsplats för mig. Jag betalade 2 pund sterling om året i hyra. Platsen hette, som ni vet och har sett, Ekukanyeni [=I ljuset] och ligger cirka 3 mil från staden Piet Retief. Sedermera flyttades huvudstationen hit varifrån verksamheten spritt sig.
Under huvudstationen här hör nu 42 församlingar, 82 utstationer och 80 predikoplatser. Dessutom har öppnats nya stationer som ni vet i Barberton 1916 där det finns 12 utstationer. Ifjol år 1923 öppnades White River. Utstationen Cana blev huvudstation förra året. Och i år har Amsterdam byggts. Nästa år 1925 är det dags för Betlehem på gränsen till Swaziland.

Och, 25 år efter de första utsända missionärerna om tio stycken , så har 58 gått till Kina, 45 till Indien och till Afrika 18, varav ni är två, säger Hjelm och pekar på Ernst och Johan. Såsom ni förstår, bröder, när jag talar om mission och missionerande församlingar, så vet jag lite vad jag talar om.

Redan 1906-1907 när Fredrik Franson var här på missionsstationen berättade han om Moody och vad han sade om mission och en missionerande församling.