MXp

Kartbild: Mpumalanga (f.d. Transval) Källa: routes.co.za/mp/pietretief

VÄDERRAPPORT PIET RETIEF:

Idag 17/8 Onsdag: soligt, +25C, NV vind, Solen går upp: 6.24am, Solen går ned: 5.37pm, Dagens längd: 11h 12 m, Natt: +14C, Imorgon 18/8 Torsdag: soligt, +23C, Natt: +10C

K.A.Hjelm har bett Einar Hober att under april månad sända SAM Jönköping följande rapport  från Konferensen i Piet Retief:

Till Trosvittnets läsare!

Enligt uppdrag vill jag meddela från vår konferens. Vi erhöllo inbjudning att komma till Piet Retief för vår sedvanliga årskonferens och onsdagen den 7 februari sutto vi på tåget som förde oss allt närmare målet för vår resa. Att resa med tåget i Afrika är ej utan risk under regntiden. Förra veckans ymniga regnfall spolade bort flera broar, däribland en på den sträcka vi nu hade att passera, då ett tåg stannade endast femton meter från den gapande avgrunden. Nu var bron emellertid provisoriskt reparerad, och vi kunde passera om än med sakta fart. I Ermelo steg broder Hjelm på tåget, emedan han varit där på kvartalsmöte, och i hans sällskap ankommo vi till Piet Retief på torsdagsmiddagen. Här var broder Andersson [dvs. Ernst] oss till mötes, och snart voro vi framme vid missionsstationen där vi fröjdades att se våra där varande kamrater, alla friska och bevarade genom Guds nåd. Systrarna Nordahl [Anna] och Björklund [Hulda] kunde ej komma, emedan verksamheten kvarhöll dem på deras plats i White River. […]

Hälsningar sändes till hemmavarande kamrater, likaså till kämpande bröder och systrar i Kina och Indien. […]

K.A.Hjelm skriver i april-maj från årskonferensen i Piet Retief:

Vi hade den årliga konferensen med de infödda här i Piet Retief den 23 och 24 mars, då omkring ett fyrtiotal evangelister och medarbetare voro närvarande från olika utstationer och delar av landet. Flera anlände med tåg, åtskilliga till häst och andra gående till fots. En del voro gamla med grått hår, emedan de varit troende och med i verksamheten 15 till 18 år, andra däremot unga. Det är en glädjande och uppmuntrande syn att se en så stor skara av svarta afrikaner i evangeliets tjänst tjänande Herren och missionen. Måtte de alla bli själavinnare! I de flesta fall är det de mest ledande, som komma till konferenserna, ty om alla de infödda medarbetarna skulle komma, så skulle det uppgå till hundratal.

Konferensförhandlingarna försiggingo i det hela i all frid och endräkt, en god ande förnams, kärlek och enighet fick råda. […]

Bland andra ärenden på programmet beslöts att åtskilliga evangelister skulle sändas till nya platser samt andra omflyttas, enär de varit på platserna i många år, varför det nog är tjänligt såväl för dem själva som för församlingarna och folket i allmänhet att de få andra platser.

Evangelisten Josaya Nkambule skall sändas till en ny plats i Carolina distrikt och Jim Ngwenya skall stå för församlingen och verksamheten på Entuluka i stället för Josaya Nkambule.
Evangelisten Salomon Rumalo från Ekukanyeni utstation skall flyttas till en ny plats på andra sidan Dnhelofloden i Piet Retiefs distrikt. Evangelisten David Sidu kommer att flyttas till Ekukanyeni för att övertaga Salomon Rumalos plats och förestå verksamheten där.
En ny plats, Ekupileni, föreslogs såsom plats för en evangelist, då där är mycket folk, men någon lämplig sådan kunde vi ej få för närvarande. En ny evangelist antogs vid namn Samuel Sihlalá, och han skall sändas till Morgenzen, en mindre stad, för att bo och verka där. Nämnda stad tillhör Emelo distrikt.
I stället för den infödde pastorn Filipu Ngcobo skulle infödde pastorn Samuel Dhlamini hålla kvartalsmöten hos Amandebele-stammen, enär den senare har närmare dit.

Missionär Andersson skall hålla kvartalsmötena i Amersfort distrikt, dit han har omkring 60 engelska mil. Fem sådana möten skola hållas varje kvartal. Till Machadodorp skulle en ny evangelist sändas, men denne är ute på arbete och skall först gifta sig, ty vi antaga icke gärna några ogifta evangelister.

Likaså planeras att sändas en evangelist till Andrina, en mindre stad i Middelburg distrikt och en för Swaziland och hövdingen Ungiti.
Verksamhet har påbörjats vid en guldgruva uppe vid "Nigel", Johannesburg, ibland Shangansfolket, och en evangelist måste placeras där.

Varje morgon och kväll hade vi möten, då eller två utvaldes att tala. På morgonen voro mötena i skolsalen och på kvällarna i kyrkan, då folk från staden och trakten omkring infunno sig.
Söndagen den 25 hade vi ett riktigt stormöte, då folk från utstationerna anlände. Kyrkan fylldes till sista plats, till och med gångarna runt omkring plattformen och trapporna voro fullsatta. Även utanför kyrkan placerades stolar, så att de kunde sitta där. Vi ha ej haft så mycket folk samlat, sedan kyrkan invigdes. Ordet förkunnades med ande och kraft av sex stycken vittnen och vi fingo böja knä med två hedningar, som ville bliva Kristi efterföljare. Herren vare lov! […]

---

Gideon Wikström har för mera än ett halvår sedan vädjat i skrivelse till Jönköping om förhållandena i och kring Barberton.

Nu är det med stor glädje som vi på sista tiden fått mottaga flera nya missionärer på vårt fält, och om något år torde dessa ha kommit så långt i språket att de kunna utplaceras i landet. Men först måste vi ha medel till de erforderliga stationerna att placera dem på. Jag vill därför framlägga för styrelsen en begäran att under min vistelse i Sverige få söka göra en insamling på 15.000 kr för uppförande av en ny missionsstation i Afrika. […]

Styrelsen sammanträder i slutet på året, 1922, och beslutar att rekommendera insamlingen. Man skriver: "Vi hava hittills endast två missionsstationer i Afrika och känna det som en av Gud given förmån att få uppleva en tredje. I White River bo systrarna Anna Nordahl och Hulda Björklund i ett tillfälligt uppfört skjul, och det är av vikt att de snarast få bättre bostad."