(33) Cross over - Ernst i Glasgow 1921

Glasgow Cathedral Sept 1921
Photo: Churchphotos.homestead.com Picture: Glasgow katedral sept 1921

Hulda och Anna är ute i Transvaal och gör sina första erfarenheter på missionsfälten under första halvåret 1921. Hulda bl.a. hos Wikströms i Barberton och Anna i blixt och åskskrällar i Swaziland, Snart ska de två vara förenade med samma missionsuppgifter i gemensamt arbete.

Hemma i Sverige är året 1921 året då Selma Lagerlöfs Körkarlen filmatiseras. Kvinnlig rösträtt beslutar riksdagen 26 januari. Den 23 februari blir landshövding Oscar von Sydow statsminister, men ersätt 13 oktober av Hjalmar Branting. Dödsstraffet (i fredstid) avskaffas i Sverige. Evert Taube skivdebuterar och i maj beslutar riksdagen om att inrätta ett rasbiologiskt institut…

Ernst vistas i Skottland på Bible Training Institute i Glasgow för vidare utbildning med andra missionärskandidater. Ernst skriver hem till SAM och uppmanar i brev till Missionstidningens läsare att bedja för hans vän Ejnar Johansson - som också är med på skolans missionärsutbildning - då denne genomgått en blindtarmsoperation och är på vilohem under julferierna, december 1920. (Brevet publiceras i TV nr 4/1921.)

Dessförinnan har Ernst varit på engelsk språkkurs under sex månader i Vaggeryd 1919 efter att ha gått Bibelskolan i Soldathemmet efter omvändelsen den 23 mars 1918 och brevet i juli samma år till Svenska Alliansmissionen  om att få antas till missionärskandidat.


co 1 Himlasynen

Tiden efter omvändelsen i Himlabacken under stjärnhimlen invid den Stora Enen var fylld av att förverkliga drömmen som legat i Ernsts hjärta alltifrån den första läsningen om David Livingstone och över alla timmar han suttit med sina ungdomsvänner uppe i Stora Missionshuset. Under alla de timmarna - då han ännu var oomvänd - var han mest där för att få möta sina vänner bland unga grabbar; och deras gemensamma intresse, nämligen pigorna, hembiträdena och flickorna. Men alla de timmarna i Stora Missionshuset hade Evangelium gått ut - också in i Ernsts sinne och medvetande - och berört hans liv. Dessutom hade han hört om Jönköpings Missionsförenings uppdrag till Kina, till Indien och till Sydafrika. Under de här åren alltifrån tiden inne i stan - när han med familjen Evald Andersson flyttat från torpet Kärrstorpet under gården Kärr på Rustorp 1909 - och han var 17 år, hade han vistats i den miljö som Stora Missionshuset var. Även om det nog var flickorna som drog. Men så verkar Herren. Hans Ande använder alla de tillgängliga och vanliga vägar som står till buds för att beröra människors hjärtan. Och flickorna var kamratgängets stora intresse. Och dem träffade de i Stora Missionshusets väldigt talrikt besökta sammankomster, där unga och äldre kom till Ö. Jönköping från hela den omgivande regionen.
Efter det första brevet till SAM:s missionsexpedition hade han mött motstånd i form av att man ifrågasatte hans utbildning och möjligheter att bli missionär. Men första veckan efter omvändelsen i påsktid var han med om en kurs för söndagsskollärare. Efter att Ernst berättat om sin omvändelse på Strömsbergs stallbacke måndagen den 25 mars läste han en annons samma dag i Jönköpings-Posten som han också hörde om i Stora Missionshuset: EN SÖNDAGSSKOLKURS hålles av Jönköpings Missionsförening i Norrahammar 29-31 mars. Långfredag 29 mars, lördag 30 mars och Påskdagen 31 mars hålles undervisning om texter och uppläggning för söndagsskolans hållande.

Detta gav snart nog resultat. Till SAM inflöt snart de första insamlade medlen "till missionen i Sydafrika från Söndagsskolan på Strömsberg om 10 kronor från Ernst Andersson". Grevar och baroner är ett inte ovanligt uttryck från denna tids ståndsvärld, men här på Strömsbergs gård i Ljungarums kan man tala om samverkan för Guds rike mellan Torparsonen och Baronen. Ty i övre salen på Strömsberg hade Ernst fått baronens välsignelse om att hålla söndagsskola. 

Dessutom var Ernst ute och hjälpte till på missionsmöten. Och inte efter så lång tid berättas det om hur Ernst varit redskap för hur hundratals lämnat sina liv åt Gud i dessa möten. Det kom givetvis snart nog till SAM:s ansvariga, A. Thomander och A.P. Franklin, och han fick deras besked: "Ernst Andersson är antagen att genomföra förberedelserna såsom Alliansmissionens missionärskandidat".  

Nu är han i Glasgow och snart åter i Sverige - sommaren 1921 - efter en intensiv tid av studier. Men Hulda Björklund har han ingen aning om annat än att han läste tidningsnotisen om hennes missionärsavskiljning söndag den 14 september 1919 i Betania missionshus i N. Sandsjö socken…

Kommentarer
blog comments powered by Disqus
Trackback