Pensees - Enhet #1
Enhet & mångfald - Pensees...
***
"Unity is in multiplicity, and multiplicity in unity."
Detta uttryck "Enhet i mångfald och mångfald i enhet" kommer från Plotinus (204-270), den antika hedendomens siste nyskapande filosof. Det Ena eller Enheten är för honom den högsta principen av vilken världen blivit till.
***
Det är skillnad på "Enhet" och "enhet".
Jämför skillnaden mellan "Enhetens ande" och "Andens enhet";
Det ena är ren och skär gnosticism "spirit of the Unity". Medan "unity of the Spirit" är en utsaga (Ef. 4:3) om Herrens egen Ande och vad Han ger.
***
"Gud är en och Gud är tre. Treenigheten är ett mysterium av enhet i mångfald och av mångfald i enhet."
Så definieras Treenigheten i Ortodox troslära.
***
Credo - en skol- och studentrörelse med inriktning på evangelisation och efterföljelse - vars målsättning är att göra Jesus Kristus känd, trodd, lydd och älskad bland skolungdomar och studenter i Sverige.
Credo vill stå för biblisk tro, i linje med Trosgrundvalens sammanfattning - antagen av Credos riksstyrelse 1997. "Vi vill ha fokus på evangeliet som räddar oss, sanningen som förenar oss och uppdraget som motiverar oss. I frågor som ligger utanför Trosgrundvalen, där vi utifrån ett gemensamt förtroende för Bibeln som Guds Ord ändå kommer till olika slutsatser, vill vi inte driva dem så att det leder till splittring av rörelsen, upplevelser av utanförskap eller minskad frimodighet i uppdraget. Istället vill vi, i ödmjukhet och respekt inför varandra och i ljuset av ett förnyat studium av Guds Ord, lyssna och lära av varandra och söka praktiska lösningar som bevarar enheten, friheten och handlingskraften."
***
När biskop Arborelius och Sten-Gunnar Hedin avslutade debatten kring "Jesus-manifestet" i Svenska Dagbladet den 24 mars 2003, kunde man i deras inlägg läsa bl.a. dessa tänkvärda ord:
"Den enhet som idag är i vardande mellan kristna som tidigare stått långt ifrån varandra, och som världen väntar på, är inte långt borta. Den uppstår när vi hos varandra känner igen vår egen erfarenhet av Kristus."
***
Svenska kyrkan har samtalat kring mångfald och enhet. Inför 2004 års utgång och Kyrkomötet hade en samtalsgrupp bl.a. följande frågor:
Hur ser mångfalden egentligen ut? Hur vill vi beskriva mångfalden i vår gruppering? Vad är det som gör att vi skiljer oss åt i synen på dessa frågor? Vilka är drivkrafterna bakom de olika ståndpunkterna?
Hur vill vi beskriva enheten? Vad menar vi egentligen med "enhet"? Hur kan det vi har gemensamt komma till uttryck? Vad behöver vi vara överens om i en kyrka? Vilken roll spelar det att vi har en gemensam bekännelse? Vad betyder det att enheten är given, splittringen till trots?
Vad ser jag som väsentligt och mindre väsentligt i min egen tradition, i hur tron gestaltas i mitt eget liv? Vilka väsentliga bidrag till helheten skulle kunna komma från min fromhetsriktning? Vad ser jag och uppskattar jag som väsentliga bidrag från andra fromhetsriktningar?
***
Under 2004 skriver Missionskyrkan och Katolska kyrkan: "…Den katolske teologen Ola Tjörhom talar om "katolsk tro" som finns i olika reformatoriska kyrkor, men som inte alltid får den plats och det utrymme som kunde förväntas. Även om vi ser på våra kyrkor med olika ögon, vågar vi tro att den splittring, som vi lider av, kan leda oss djupare in i förståelsen av den enhet i mångfald, som vi hoppas på… Svenska Missionskyrkan talar också i sina grundsatser om hur öppenhet och mångfald är en tillgång för gemenskapen när kristna under Andens ledning delar Guds ord tillsamman. Då blir olikheterna inte ett hot, utan en dynamisk rikedom. Vi tror att tiden är mogen för vad vi kan kalla en förlovningstid mellan Svenska Missionskyrkan och Katolska kyrkan i Sverige. Det är vi skyldiga världen. Både den del av världen som skadeglatt ler åt de kristnas splittring och den del som förtvivlar över att inte ens de som åberopar sig på Fridsfursten kan hålla sams. Ett vittnesbörd om kärlekens enhet och frid. Framför allt är alla vi kristna skyldiga vår Herre att sträva efter en mer djupgående enhet. Därför vill vi arbeta för ett formellt erkännande av varandras dop och utifrån detta förplikta oss till ett allt djupare samarbete."
***
Beträffande teologiska skillnader mellan katolsk och ortodox tro finns bl.a. synen på påven, t.ex. dogmen om påvens ofelbarhet, och vissa Mariadogmer. Dock är viktigt att minnas att man har mer gemensamt än det som skiljer oss åt.
***
I den ekumeniska dialogen - sedd ur katolsk synpunkt - står självfallet Vaticanum II i centrum, vilket drog upp riktlinjerna för det framtida arbetet med kristen enhet. Den enhet som åsyftades var "en enhet i försonad mångfald", och det är en inriktning som gäller än idag. Enheten har tre aspekter: enhet i tro, enhet i kyrkostruktur och enhet i sakramentalt liv.
Denna inriktning förstärks med Benedictus XVI och hans uttalade strävan efter att verka för enhetens utveckling.
***
"Enhet och frihet" är titeln på en avhandling om Jönköpings missionsförening. Den är ett intressant historiskt dokument om ett skeende med ett historiskt viktigt perspektiv för morgondagens svenska kristenhet. Den behandlar Jönköpingsföreningens relation - under åren 1861-1919 - till Svenska kyrkan, Evangeliska fosterlandsstiftelsen samt Svenska Missionsförbundet. Enheten med Svenska kyrkan har sitt ursprung i den inomkyrkliga väckelsen under 1830-1850.
Inför morgondagen och framtiden har Den svenska kristenheten här mycket att ta vara på i relationerna vad gäller enhet och mångfald inte minst i erfarenheterna gjorda med programförklaringen "enhet och frihet" från denna epok.
Avhandlingens författare är Göran Åberg; Gleerup Bokförlag Lund, 1972.
***
I Sveriges Kristna Råd utför "kyrkorna tillsammans" ett teologiskt arbete "att hyvla trösklarna" utifrån temat enhet i mångfald.
/DS
