Missionsprovinsen (22)
MISSIONSPROVINSEN
Missionsprovinsen är en kyrklig struktur för framväxande nya gudstjänstgemenskaper i Svenska kyrkans andliga tradition med möjlighet till prästvigning och biskoplig tillsyn. Missionsprovinsen är också ett nätverk till stöd för bekännelse-, väckelse- och missionsrörelser.
Organisation
Själva Missionsprovinsen består av nio gudstjänstgemenskaper (koinonior) på olika håll i landet. Dessas ombud tillsammans med prästkollegiet ca 30 medlemmar och ett tjugotal representanter för stödföreningen samt några ombud för understödjande missionsorganisationer har bildat Missionsprovinsen och utgör idag - enligt den antagna Provinsordningen - provinskonventet, som är Missionsprovinsens högsta beslutande organ.
Provinskonventet utser Missionsrådet, som fungerar som styrelse. Här är biskoparna självskrivna ledamöter.
Provinskonventet utser också Missionsprovinsens konsistorium, vars viktigaste uppgift är att pröva präst- och biskopskandidater. I anslutning till den kommande prästvigningen planeras ett nytt provinskonvent, då ett ordinarie konsistorium skall väljas, bestående av både präster och lekmän.
Läs mera om >> Missionsprovinsen
***
Gudstjänstgemenskaper i landet
Stigens kyrka i Dalsland, Djurshult i Bohuslän, S:t Petri i Karlstad, S:t Mikael i Torsby, Katakomben i Göteborg, S:t Stefanus koinonia i Stockholm, S:t Eriks gudstjänstgemenskap i Uppsala, Alsike klosters gudstjänstgemenskap
Läs mera om dessa >> Gudstjänstgemenskaperna
***
Kort historisk bakgrund till den aktuella situationen
Kyrkans historia präglas av upp- och nedgång, avfall och reformation. De frågor vi ställs inför nu i början av 2000-talet har sin närmaste bakgrund i 1900-talets stegvisa avkristning av det svenska samhället och den svenska kyrkans innehållsliga utarmning. Under 1800-talet satte väckelserörelserna till en del stopp för den filosofiska och teologiska utveckling som idag ofta kallas liberalteologi. Särskild betydelse fick de inomkyrkliga väckelserna som växte fram kring personer som Schartau, Rosenius och Læstadius. Arvet från dessa rörelser finns än idag. Deras seger över upplysningstänkandets influenser i kyrkolivet försvarades med viss framgång under 1900-talets första hälft, inte minst genom framlidne biskop Bo Giertz, som f ö kanske betytt mer än någon annan enskild person för bevarandet av evangelisk kristendom under 1900-talet. Dessutom växte högkyrkligheten, med betoning på ämbete och liturgi, fram under denna tid. Redan 1909 bildades Missionssällskapet Bibeltrogna Vänner i kampen för Bibelns ofelbarhet och oinskränkta auktoritet såsom Guds ord. Kyrkliga Förbundet för evangelisk-luthersk tro bildades år 1923 för att möta hotet från den framväxande liberalteologin. År 1954 startades Lutherstiftelsen för att ta ett nytt tag, särskilt vad som avser prästutbildning.
Den verkliga reträtten för biblisk tro tog fart först efter andra världskrigets slut. I denna ekonomiska tillväxtsituation kunde inte längre kyrkan hålla stånd mot det materialistiska tänkandet. Den klassiska teologin var under angrepp på alla fronter och år 1958 var punkten då kampen om kristendomens framtid skulle börja föras, inte i samhället, utan inom kyrkan själv. Det året upphävdes den heliga Skrift som högsta norm för Svenska kyrkan, genom att kyrkomötet tog ett beslut som inte bara gick vid sidan om Bibeln utan i rakt motsatt riktning genom att öppna prästämbetet för kvinnor. Då grundades Kyrklig Samling i syfte att samla personer från olika håll i kampen för Bibel och bekännelse. Den strid som sedan följde kring prästämbetet ska ses som en strid om Guds ords plats i kyrkan, och ytterst om Guds plats i kyrkan.
Ämbetsreformen har lett till att några präster och en del kyrkfolk alltsedan 1970-talet bildat kyrkor samt fria församlingar inom och utom Svenska kyrkan. Slutet av 1900-talet skulle infria alla farhågor, som tidigare förutsetts av insiktsfulla teologer och präster. Att man idag sorterar bort ord som Fadern, Sonen, Herren, Konungen o.s.v. i förslag till kyrkliga böcker för Svenska kyrkan visar att ämbetsstriden i verkligheten handlar om en större fråga: är den kristna tron en uppenbarelse från Gud själv eller är den en samling mänskliga funderingar om det gudomliga och mänskliga som varje tid kan omformulera efter eget tycke och behov?
Läs hela >> Grundläggningsdokumentet
***
Biskopar
Lars Artman, Göran Beijer, Arne Olsson
Se text och >> bild biskoparna
***
Se Missionsprovinsens DiskussionsForum >> Blog/Forum
