MXp

Lutherska kyrkor

***

Jakob Fjellander skriver i Lutheranen nr 2 1994 [Tidskriften LUTHERANEN är organ för Lutherska Konkordiekyrkan]:

- På relativt kort tid har vi i Sverige fått inte mindre än fem fristående lutherska kyrkor. Där ser ni, utropar somliga skadeglatt, hur det går när man lämnar de traditionella kyrkorna! Det leder bara till ständigt ny splittring, tröstlös oreda och personliga motsättningar. Försöken att bilda nya förment bättre kyrkor kan knappast sägas ha fallit väl ut, säger man, och tar det som ett skäl att stå kvar i kyrkor där falsk lära tillåts att florera.

… När reformationen bröt fram under 1500-talet uppstod - särskilt efter Luthers död - en rad olika kyrkor och grupperingar. Friheten var ny och härlig - men skapade också problem. Reformationen såg ett tag ut att spricka i tusen bitar. Var och en ville ha en kyrka på sitt vis.

… De fem nya lutherska kyrkorna i Sverige har, liksom på reformationstiden, upplevt glädjen och nyhetens behag över att vara fristående, men de har också upplevt många svårigheter, besvikelser och smärtsamma konflikter… Alla borde vi med större iver och allvar verka för en "endräktsformel" för vår tid på Bibelns grund, i synnerhet som den kyrkliga situationen i vårt land för många som vill vara bibeltrogna ter sig förvirrande och motsägelsefull.

***

Översikten nedan är hämtad från Lutheranen nr 2 juni 1994 och författare är Jakob Fjellander/S.B. Tidskriften LUTHERANEN Organ för Lutherska Konkordiekyrkan

Läs mera om tidskriften och dess Arkiv >> LUTHERANEN med Arkiv 

År 1530 tillkom reformationens stora portalverk: Den Augsburgska bekännelsen. Där läggs den lutherska tron fram i korta men välformulerade satser. Ändå står där inget nytt, utan bara den gamla, bibliska undervisningen. Mer än 450 år har gått sedan dess, och vi har i dag många lutherska kyrkor världen runt.

…När vi talar om "den lutherska kyrkan" bör vi ha i minnet att Tyskland sedan medeltiden var uppdelat i många små stater. Först 1870 nåddes politisk enhet. Det fanns alltså, sedan reformationsverket hade fullbordats mot slutet av 1500-talet, i alla dessa tyska småstater självständiga lutherska kyrkor, och flertalet av dem stod i kyrkogemenskap med varandra. Utanför Tyskland fanns det lutherska kyrkor främst i Norden.

Läs mera av Översikt del 1 >> lutherska kyrkornas bakgrund

***

Utvecklingen i Sverige

Som vi tidigare har nämnt fanns det i norra Sverige under 1800-talet grupper som inte ville finna sig i den förfallna statskyrkans tvång. De fick öknamnet "separatister". De trotsade domstolar och förbud och grundade egna församlingar och fick tidvis lida svårt. Men med kraft och envishet hävdade de sin rätt att själva förkunna ordet och förvalta sakramenten. De kallade sina egna församlingslärare och predikanter. Dessa hade ingen formell teologisk utbildning, utan hade på egen hand fördjupat sig i Luthers postillor och skrifter och skaffat sig en gedigen kunskap. Separatisterna använde 1695 års psalmbok och Svebilius katekesförklaring. Mindre grupper som härstammar från separatisterna lever kvar i Norrbotten och samlas fortfarande till gudstjänster med högläsning ur Luthers postillor och sång ur den gamla psalmboken.
I Sverige kom religionsfriheten mycket sent. Det s.k. konventikelplakatet som i princip innebar att andra gudstjänster än statskyrkans var förbjudna för svenskar rådde ända fram till 1858. År 1860 fick vi en "dissenterlag" som gjorde det möjligt att lämna statskyrkan och övergå till annat av staten godkänt samfund. Dit hörde med tiden bl.a. Romersk-katolska kyrkan, Metodistkyrkan och Baptistkyrkan. Inte förrän år 1951 kom verklig formell religionsfrihet med rätt att vara med i valfri kyrka eller att bilda nya kyrkor eller att inte tillhöra någon kyrka alls. Laglig möjlighet för lutherska frikyrkor att fritt existera och verka har således inte funnits särskilt länge.

Läs mera om Översikt del 2 >> utvecklingen i Sverige

***

(1) Evangelisk-lutherska kyrkan i Sverige (ELKS)
ELKS går tillbaka på Evangelisk-lutherska S:t Martins församling i Stockholm, som grundades år 1961 av en mindre grupp under ledning av numera teol. dr Tom Hardt. Kyrkan grundades 1968 och består av denna enda församling. Den har ett 30 tal medlemmar.
ELKS har inget eget tidningsorgan, men varje vecka sänds kyrkoherde Hardts predikningar ut till dem som så önskar. Teologiskt utmärks ELKS av stark konservatism. Hardt, som doktorerat med en avhandling om den lutherska nattvardsläran under 1500-talet, är en stor kännare av Luther och har med skärpa försvarat det lutherska arvet. Under hans ledning har dr Franz Piepers klassiska dogmatik, "Kristen dogmatik", i dr Muellers förkortade utgåva, översatts till svenska (Pro Veritates förlag, Uppsala 1985). ELKS delar Piepers läroståndpunkt utom i fråga om nattvarden och lokalförsamlingan.

(2) Lutherska Bekännelsekyrkan (LBK)
Även andra grupper inom Svenska kyrkan började inse att Svenska kyrkan inte var luthersk längre. År 1968 tog teol. dr David Hedegård och domprosten G. A. Danell initiativet till ett bibelinstitut i Uppsala. Det fick namnet Biblicum och arbetade i opposition mot universitetsteologin och liberalismen för tron på Bibeln och de lutherska bekännelseskrifterna. En av ledamöterna i styrelsen, docent Seth Erlandsson, verkade vid institutet som forskare.
Med stor iver studerades Bibeln, bekännelseskrifterna och den omfångsrika bibeltrogna litteratur som finns, fast den inte var så känd i Sverige. Man började också att fundera över läran om kyrkogemenskap. Kontakt togs med Wisconsinsynoden.
Efter en tid förstod Erlandsson med flera i kretsen kring Biblicum, att det inte gick att vara bibeltrogen och tillhöra Svenska kyrkan. År 1973 grundades därför i Uppsala S:t Matteus församling, och ett år senare konstituerades Lutherska Bekännelsekyrkan. Snart fanns det tre församlingar med sammanlagt ca 200 medlemmar. LBK ingick tidigt kyrkogemenskap med Wisconsinsynoden. Fler församlingar bildades, och 1978 kom den första norska församlingen med. Sin största utbredning - med 450 medlemmar - hade LBK 1987, innan en grupp under ledning av Per Jonsson, LBK:s dåvarande ordförande lämnade LBK. I dag är antalet ca 300 i åtta församlingar, sex i Sverige och två i Norge. I Finland finns en församling som står i kyrkogemenskap med LBK. Den har ca 10 medlemmar som tills för något år sedan hörde till S:t Matteus församling i Uppsala, men som nu utgör en egen församling.

Se också mera om  >> Lutherska Bekännelsekyrkan

(3) Evangelisk-lutherska Bekännelsekyrkan (ELBK)
Det var främst på grund av WELS:s och LBK:s avvikelser i fråga om nattvarden och instiftelseordens verkan som Per Jonsson och sex andra präster 1987 lämnade LBK. Efter något år antog kyrkan ovan nämnda namn.
Sedan 1991 står ELBK i kyrkogemenskap med Lutherska församlingen. I dag har kyrkan sju församlingar, varav två i Norge, och ca 140 medlemmar.

Läsa mera om  >>  E L B K

(4) Lutherska församlingen
År 1988 lämnade några predikanter och en grupp missionsvänner Bibeltrogna vänner (BV). De lämnade samtidigt Svenska kyrkan. De bildade två församlingar: Lutherska församlingen i Umeåområdet (LFU) och Lutherska församlingen i Stockholmsområdet (LFS). Ganska snart fick de inbjudan om lärosamtal från LBK och ELBK. Vid överläggningarna med dessa kyrkor visade det sig att de lärofrågor som gjorde att ELBK lämnade LBK 1987 vållade svårigheter även inom LFU och LFS. En präst från LFU och majoriteten av dess medlemmar anslöt sig 1991 till LBK. Senare samma år, sedan LFU reorganiserats, ingick de två församlingarna kyrkogemenskap med ELBK. De har i dag sammanlagt ca 40 medlemmar.

Läs mera om LFU och LFS >> Lutherska församlingen

(5) Lutherska Konkordiekyrkan (LK)
Slutligen den minsta av alla med ett 25-tal medlemmar. LK går tillbaka på S:t Petri evangelisk-lutherska församling som bildades 1976 av två "hemlösa" präster: Sten Rydh, som hade lämnat LBK bl.a. på grund av dess avvikelser i fråga om nattvardsläran och Staffan Bergman som lämnat sin prästtjänst i Svenska kyrkan 1974. Han tillhörde därefter under en mycket kort period S:t Martins församling.
Så småningom blev det två församlingar, S:t Petri (Bengtsfors) och S:t Pauli (Stockholm), och i samband därmed konstituerades år 1984 Lutherska Konkordiekyrkan.
Kyrkan har från början varit öppen för samtal med andra närbesläktade kyrkor i syfte att uppnå en rätt, biblisk kyrkogemenskap. Det kan t.ex. nämnas att lärosamtal mellan kyrkan och ELBK har förts för att utröna om kyrkogemenskap kan upprättas. Hittills har enighet i det allra mesta kunnat konstateras. På någon enstaka punkt finns det vissa oklarheter som kräver ytterligare samtal.

Läs mera om Lutherska  >> Konkordiekyrkan

Kyrkan har sitt säte i Stockholm och leds av en kyrkostyrelse.
Ordförande: Jakob Fjellander, Sala, Präster: Kyrkoherde Staffan Bergman, Hägersten, Pastor Erik Holmqvist, Uppsala.

***

Läs artikeln Bekännelsetrogna grupper av  >> Ola Österbacka

/DS