MXp

K y r k a  i  s o c k e n  &  f ö r o r t

Den svenska kristenheten i socknen

"Du vandringsman på vägen går/ kom hit och drick, du svalka får/
ty vattnet äger samma kraft/ som i S:t Olofs tid det haft".

Dikten står på en skylt vid S:t Olofs källa intill Hardemo kyrka. Där anser traditionen att Olof den helige ska ha dragit fram och kristnat några Hardemobor i början av 1000-talet. Olof den helige blev själv kristnad i Normandie i Frankrike och återvände till Skandinavien med den kristna läran. Hardemo församling har dikten som församlingsidé. Man vill bevara det som är gott och det som ger världen liv i våra traditioner. Men samtidigt vill man våga gå på nya ännu inte upptrampade stigar. Man vill betona det personliga mötet mellan människor och strävar efter att skapa mötesplatser där det ges utrymme.

Hardemo socken har c:a 700 invånare och är en gammal genuin socken med gammal klassisk sockenkänsla där man vet vad rotar och samhörighet är. Kyrkan ligger mitt i byn mellan Brändåsen och Tallbacken. Sommartid är det Torpkonferens - välkänd för många kristna ute i landet - några kilometer väster om socknen. På väg från ett fängelsebesök i Kumlabunkern sommarn 1974 kom jag lugnt körande på väg hem till prästgården. Då kom en bil körande i hög fast på fel sida just i svängen till vänster från Skyberga. Med is i magen och andan i halsen satt jag sen en stund vid sidan om vägen efter en blixtsnabb inbromsning och tänkte: "Ja, dessa frikyrkliga konferensmänskor… De är så andefyllda så alla trafikregler tydligen upphör... Men de befrämjar ju mitt böneliv!"

Hardemo socken består av följande slags kristna: Svenska Kyrkan, Pingstvänner (jag kan inte glömma Folke och hans bönesuckar som kyrkvärd) och Baptister (Åbytorp). Så var det 1972-75. Skulle tro att prästen Bernt Sverker kan konfirmera att det i huvudsak ser likadant ut idag.

Den svenska kristenheten i Hardemo är alltså begränsad till ett litet antal olika slags kristna. Det är som en spegel av Sverige förr i tiden med Svenska kyrkan som ensamt dominerande tillsammans med ett mindre antal frikyrkor.

Den svenska kristenheten i förorten

Bild: "Levande stenar" i Råslätts kyrka

Rinkeby, Rosengård, Råslätt är tre förorter på "R" bland många. Låt oss titta närmare på en av dem, nämligen Råslätt. Som i socknen Hardemo ligger kyrkan också här mitt i byn. Arkitekten Per Rudenstam sitt förslag för en "oas" och syftet var att kyrkan skulle bilda centrum med alla funktioner kring ett torg, en samlingsplats för människorna på området. Själva kyrkorummet i Råslätts kyrka från 1972 är utformat så att dagsljus strömmar in från ovan. Altartavlan "Levande stenar" gjordes av Magnus Johansson, Kortebo.

Historien bakåt i tiden går inte tillbaka till Olof den helige på 1000-talet som i Hardemo. Men här finns en annan historia om Råslätt by, som hörde till Ljungarums socken. Här fanns Råslätts Gård med anknytning till Strömsberg. Här fanns skogvaktarutbildning från 1800-talet med Råslätts skogspark, där de svenska träslagen finns representerade.   

Råslätt är en förort sex kilometer sydväst om Jönköpings centrum. Här bor cirka 5000 invånare med ett 50-tal nationaliteter. Att bo och leva på Råslätt är att bo globalt. Den gamla byn Råslätt i Ljungarums socken är idag en mycket skön mosaik av kulturer, traditioner och folkslag. Den svenska kristenheten på Råslätt ser därför annorlunda ut än i Närke-socknen Hardemo.

Under en vecka samlas i Råslätts kyrka - Rudenstams "Oasen" -  Finskspråkiga kristna, Syrisk-ortodoxa, Pingstvänner, Svenska Alliansmissionen, Evangeliska Frikyrkan, Råslätts Församlingsgemenskap med Svenska kyrkan; alla med sina gudstjänster och aktiviteter under veckan. Till det samlas också Livets ord i Stadsgården. Svenska kyrkan med sin kyrkobyggnad Råslätts kyrka är en Oas och ett centrum i det globala Råslätt. Kyrkan har ett rikt diakonalt nätverk ut i det mångkulturella området. Katolikerna åker in från Råslätt till St Franciskus´ kyrka på Torpa. På Råslätt finns Den svenska kristenheten i sin sköna mångfald.      

Råslätts Församlingsgemenskap är en församlingsgemenskap som startade på 80-talet med anslutning till både SAM och EFK. En vanlig söndagsgudstjänst är en brokig samling av människor från ett 20-tal nationer. Du möter män och kvinnor från Sudan och Eritrea. Män och kvinnor från Iran, Irak, Turkiet. Många barn som möts i Polarna, söndagsskolan. Pastor Håkan som varit missionär i Indien. En kvinna från Mellanöstern som presenterar olika gudstjänstdelar. Tolkning för engelsk- och arabisktalande. Där kan du se en anglikansk ugandier prästvigd i Sverige, som spelar bongotrummor. En man från Turkiet delar ut program för lägret under Kristi himmelsfärdshelgen. En söndag sitter en präst från en syriansk-ortodox kyrka med i denna gudstjänst. En skotte som spelar gitarr och amerikan som spelar kyrkorgel som vore han J.S. Bach. Paret som varit missionärer i Afghanistan som är förebedjare. Drama av ungdomar. Gregoriansk sång av en kvinna från Canada. Och så alldeles vanliga svensksvenskar förstås. Antalet gudstjänstdeltagare varierar mellan 50-75 personer.

Den svenska kristenheten på Råslätt representeras av många olika kyrkor och samfund av vilka många omnämnts. Det är skillnad på att ana och förstå Den svenska kristenhetens bredd och mångfald beroende också på var man själv bor. Om det är i en miljö som i Hardemo eller på Råslätt. Vad som förenar Hardemo och Råslätt - ja, i hela Sverige - så är det sockenkänslan. Den finns där hos oss var och en och tillsammans bara vi vårdar behovet av att vara tillsammans - eller som i Den svenska kristenheten "kyrkor tillsammans".

/DS