Genom allt Guds folk...
Genom allt Guds folk går ett band av kärlek
***
Kyrkoherde S.E. Hagberg i Rogberga, ordf i komm. för Svenska Alliansmissionen, har under de senaste åren i regel lett det s.k. "tredjedagsmötet" med bön och bibelläsning och en stunds samtal över det lästa.
Den blivande missionsföreståndaren Adolf Thomander beskriver sålunda sin gode vän S.E. Hagberg försommaren i en krönika 1918 efter ett kvartalsmöte som Jönköpings missionsförening haft.
Han är en troende präst av den gamla stam, som numera håller på att försvinna. Hos honom är det icke någon viss kyrklig eller frikyrklig riktning som framträder, utan det inre andliga behovet av gemenskap med allt Guds folk. Och därför kan det om honom sägas, att han är en fullödig representant för den princip, som uppburit denna förenings verksamhet ända från början, en princip till samförstånd mellan oliktänkande kristna grupper, en brygga mellan kyrkliga och frikyrkliga, mellan präst och lekman, kyrka och missionshus.
Den fråga, som med ledning av Apostlagärningarnas första kapitel behandlades vid det senaste kvartalssammanträdet, rörde den på många håll framträdande pingströrelsen. Olika uppfattningar kunna väl förekomma vid behandlingen av de frågor, som föreligga vid dessa möten, i en så talrik styrelse och en så stor predikantkår, som Jönköpings missionsförenings. Men meningsskiljaktigheterna om de finnas, neutraliseras i allmänhet av den kärlekens och samförståndets ande, som råder bland bröderna. Och inför det nya, som nu och då kan framträda även på den andliga verksamhetens område, intar missionsföreningen, då uppenbar förvillelse icke föreligger, sin ställning enligt Gamaliels råd i Apg 5:38,39, och följer för övrigt i sitt arbete den gamla beprövade linjen, att i Andens och kraftens bevisning predika evangelium om den korsfäste och uppståndne Frälsaren.
---
Den Svenska kristenheten av idag har i såväl inhemsk som internationell kyrkotradition goda exempel bland Guds folk av år 1918.
"Genom allt Guds folk går ett band av kärlek" sjunger det om den snart sekelgamla bilden från Adolf Thomander och S.E. Hagberg, om vilken det hette:
- Hos honom är det icke någon viss kyrklig eller frikyrklig riktning som framträder, utan det inre andliga behovet av gemenskap med allt Guds folk. Och därför kan det om honom sägas, att han är en fullödig representant för den princip, som uppburit denna förenings verksamhet ända från början, en princip till samförstånd mellan oliktänkande kristna grupper, en brygga mellan kyrkliga och frikyrkliga, mellan präst och lekman, kyrka och missionshus."
A. Thomanders ord:
"Han är en troende präst av den gamla stam, som numera håller på att försvinna" torde idag tolkas med ett leende av varje 'statskyrkopräst' som man på frikyrkligt håll kallade Herrens tjänare i Svenska kyrkan.
"Genom allt Guds folk går ett band av kärlek"
/DS
