Evighetsdag
SÖNDAG
Del 6
Söndagen är given att vara en evighetsdag på jorden.
Den är ett Guds härbärge, upprättat för dem, som vandra mot evigt liv, att de i detta härbärge må finna vila, styrkelse och icke försmäkta, uppgivas, bli tillbaka.
Söndagen är den grönskande oasen för färdemännen genom livets öken.
Söndagen är det andliga Elim med dess friska källor, palmträd och skugga, Där gives hugnad och ro för Herrens trötta och törstande folk, som ärnar sig till det himmelska Kanaan. 2 Mos 15:27
Söndagen är det öppna fönster, genom vilket de bortavarande barnen få blicka upp mot sitt himmelska fadershem.
Söndagen är frälsningen, salighetens, evighetsberedelsens dag framför andra. Den är ämnad att vara en försmak av den himmelska sabbatsvilan och att väcka allt större längtan efter den.
LM Engström
---
Den svenska kristenheten har skänkts sabbatsdagen som en särskild nådesdag.
LM Engströms text ovan tematiserar evighetsperspektivet med bilder som härbärget, oasen, Elim, fönstret samt den himmelska sabbatsvilan.
- Henric Schartau är förkunnelsens Bach. Med en envetenhet som väcker häpnad fortsätter Schartau år ut och år in att till sina åhörare ställa frågan: Hurudan är din tro? Det var hans 'praeterea censeo'. Det kan ifrågasättas om det ej skulle vara lämpligt att varje söndag under ett års tid eller mera på Schartaus vis avsluta predikan med en tillämpning, där grundtemat renodlades och där frågan om den rätte Guden förde fram till frågorna: "Läser du din Bibel?", "Brukar du Herrens nattvard?", "Besinnar du ditt dop?"
Sålunda skriver Gunnar Rosendal i Bilder och Tankar ur Kyrkans historia och om dess framtid (1933) - och avslutar boken med orden:
- Det talas i våra dagar om många olika slags kristendom: högkyrklig och lågkyrklig, sakramental kristendom och väckelsekristendom. Men det finns i grunden icke och har aldrig funnits mer än en enda art av kristendom, hur den sedan må hava gestaltats i det ena eller det andra avseendet, och det är den kristendom som lever i och av nådemedlen: NÅDEMEDELSKRISTENDOM.
Söndagen den 1 maj 2005 celebreras Påskens glädje av landets alla ortodoxa bekännare, varför vi med dem bekänner:
HERREN ÄR UPPSTÅNDEN - Han är verkligen uppstånden HALLELUJA…
/DS
